Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1855, sida 2

de af exportörer och förlagsgifvare. Företaget är utan tvifvel rigtigt, och icke minst derför, att man härigenom bast torde så erfara huru det hänger ihop med de der öfverklagade ,,uppskörtningarne å exportörernes sida. Länets andra tidning, Wermlands-Posten skrifver rörande Pehrsmessan följande: sePehrmessan tog sin början med att vara ganska litet besökt af allmoge särdeles från de oslagsnare socknarne, ett förhållande, som numera hör till vauligheten, så sramt ej missväxt inträffat det föregående året. Allmogen åter i de närmare socknarne har på sednare tiden blifvit så förnam, att den först inträffar i slutet af marknaden, samtidigt med öhige herrskaper. Tillförseln af landtmannaprodukter. särdeles spanmål, har varit högst obetydiig: men efterfrågan å den sednare, hittills åtminstone äfven ganska ringa. De orimliga priser, som i början fordrad-s. t. ex. 26 rdr för hvita Ärter, 24 rdr för Råg. 18 rdr för Korn och 12 rdr för Hafta, blefvo likval snart nedprutade till större billighet, sedan stadens egna spanmälshandlare genom anslag tillkännagifvit, att de lemnade spanmålen till 24 rdr för Årter, 21 rdr för Råg; 15 rde för Korn och, eiter qvalitet, för Hafra (11 rdr 12 sk. för bästa vara), hvilka priser söljaktligen kunna anses såsom de nu gallande. Denna moderation af Hrr spanmålshandlare var så mycket mer på rätt ställe, som åtskilligt skrik försports öfver deras tidigare utskeppning härifrån till Götheborg af spanmål samt deraf inbillade höga priser. Alla andra lifsmid.1 blefvo, vid lingt mindre tillförsel än vanligt och behofvet kräfde, öfverdrifvet betalda, såsom: torkadt eller rökadt Fläsk 8 a 9 rdr, Nötkött 5 a 6 rdr pundet, Fårkött 4: 24 a 5 rdr pundet, Smör 24 a 28 sk. skålp. Ägg 28 a 30 sk. tjoget, Kycklingar 24 a 36 sk. stycket, torkad Gadda 7 rdr pundet. Sillpriset i marknaden är 24 rdr och grått Salt gäller 7: 24 pr tunna. Redan för några dagar sedan omtatades här i Götheborg med mycken sensation följande, i Wermlands-Posten berättade händelse: En lika obehaglig, som lyckligtvis sållsynt, händelse har de sednare dagarne utgjort ett allmant samtalsämne här i stad n, och åstadkommit både sensation och förtrytelse. Den angår handlanden G. T. Lagusfortsatta uteblisvande efter en den 3 sistlidne Maj företagen resa till utrikes ort, i afsigt, enligt föregifvande, att göra uppköp af viner och spirituosa för sin vinhandel, samt af tobak för den fabrik, hvari han var delegare, men efter en mängd läknetser. för att såsom det numera förmodas e(j återkomma. Med anledning af dessa obehagliga sörbållanden, ingåfvo fyra bland hans sordringsegare i Lördags följande ansökan till härvarande Rådhus-rätt, sedan varulagret och handelsböckerna redan förut genom hans anhöriga blivit satta under sörsegling: Til vällost. Rådhus-Råtten i Carlstad. Enär vinhandl. hr G. Theod. Lagus långt utöfver den beräknade tiden fortfarande förblifver på utländsk botten, utan att så vidt vi veta, hvarken till sin samilj eller affårsvänner lemna någon underrättelse eller nöjaktig förklaring öfver dröjsmålet, är skälig anledning befara, att han från hemorten afvikit med afsigt att undandraga sig kreditorernes anspråk. Understecknade, som dels hafva af honom att fordra, dels för honom iklädt sig ansvarsförbindelser till ej obetydhga belopp, anse det derföre af högsta vigt, att boet, så skyndsamt möjligt ar, kommer under behandling af gode män, samt anhålla härmed vördsamligen, att vallosl. Rådhus-Rätten må genast förklara bemälde hr G. Theod. Lagus försatt i cessionstillstånd, samt att med boets alla tillgångar mä genast ester konkurslagen försaras, helst vinlager är af beskafsenhet att under denna årstid latt kunna skadas. om samma ej behandlas med all noggrannhet och omtanka. Carlstad d. 7 Juli 1855. Underskrister. Och resolverade rädhusratten, att i sörmågo af I kap. 7 4 konkurslagen, jemsörd med 16 kan. 6 7 S U. B, boet skulle under qvar