Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 juli 1855, sida 1

— — — — — ——— mor på senaste tiden lidit af magplågor. Bed henne för Guds skull vara försigtig och låt henue, så snart hon förspörjer de ringaste allvarliga symptomer, genast vidtaga de åtgärder, som föreskrilvas i bilogade anvisning, som är uppsatt af doktor Ely. I morse blef jig lörfärligt rädd. Jag hade en saslig plåga I underluvet och trodde naturlistvis genast alt koleran var i annalkande. Jag vidtog genast de nödvändiga åtgärderna, men innan jag hann begagna något var det onda redan försvunnet och jag gal genast all medicin på bäten. Dessa slags detaljer i ett kärleksbref äro icke det ringaste stötande i Italien, och Tolla tackade med den största värme sin käre Lello för det han så lillgt intresserade sig för modrens helsa. Toto, som samtidigt gaf akt på sin syster och hennes älskare, märkte godt, alt detta alskliga barn dagligen slöt sig allt innerligare till sin lastman, och att fruktan för att förlora honom samt tanken på den fara, för hvilken han var utsatt, ökade hennes härlek till honom. For att afleda hennes tankar från dessa sorgliga intryck, talade Lello emellanåt afven om sina fornoppningar och sina sramtidsplaner. Toto skulle nog hafva önskat att han under dessa omständigheter räknat något mer på sig