Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1855, sida 2

de klosserna i London hyser flendtliga planer mot lorden personligen; det var blott hans bill, som ingen vill låta påtvinga sig. — Den församlade mängden besvarade detta tal med hurrarop. men i samma ögonblick framrusade 30 till 40 polisbetjenter, för att häkta talaren, som emellertid redan oslägsnat sig. Ett handgemäng uppstod, under hvilket polisen begagnade sig af sina påkar och en person sårades i bufvudet. Några vagnar, som derefter visade sig, emottogos med ropen: gå till kyrkan, -spänn från hästarne, och då bästarne skrämdes af oväsendet, lade sig polisen ånyo i saken, och ett nytt handgemäng uppstod, under hvilket flera blefvo sårade. Åtskilliga personer arresterades, fängslades med handbojor och bortfördes i polisvagnar: åtgärden mottogs med högljudda rop, men man gjorde inget försök att befria de häktade. Efter kl. 5 blef emellertid massans hållning så hotande, att polisen måste förstärkas. På ett annat ställe af parken uppträdde en annan talare, som i ännu starkare uttryck fördömde Grosvenors bill, anförde bibelspråk mot furstarnes och deras kreaturs tyranni, och uppmanade folket att följa sig till lord Grosvenors hus. Då polisen infann sig. försvann äf ven denna talare. Först inemot kl. 8 började solkmassan lemna Hyde-Park; mänga hade redan förut begifvit sig till lord Grosvenors bostad, utan att lik2 — val företaga nåsot. — 1 dag bragtes de haktade till polisbyråen i Marlborougn Street; tåget åtföljdes as en oerhörd folkmassa, och återigen kom det till strid ö med polisbetjeningen; massan kastade stenar, och polisen högg in med sina påkar. Nya arresteringar blefvo följden deraf. Ransakningen med de i går häktade hade ännu i dag kl. 3 4 e. m. icke tagit sin börI jan, emedan auktoriteterna försummat mot dem uppsätta bestämda anklagelsepunkter — en försummelse, Ssom föranledde de häktades advokater att rikta de skarpaste förebråelser mot myndigbeterna. FRANKRIKE. De obetydliga elementer till en opposition, som finnas inom lagstiftande församlingen, amna försöka ett allvarsamt, ehuru naturligtvis onyttigt motstånd mot regeringens förslag att öka de indirekta skatterna, : hvaremot de ämna förorda en sörmögenhetsasgilt. Regeringen sjelf lär ej vara ovillig att ingå på en dylik förändring, isynnerhet som nämnda förslag väckt temligen allmänt missnöje hos folket. TYSKLAND. Från adeln i alla delar af Tyskland inkomma till Förbundsdagen besvärsskrifter öfver de sedan 1848 bestående statsinrättningar, genom hvilka detta stånd förlorat ej blott åtskilliga politiska, utan äfven sociala företradesrättigheter, de sednare isynnerhet sådane, som till de adlige godsegarnes förmån tryckte landtbesolkningen. Förbundsdagen lånar villigt sitt biträde till återställande af det fordna politiska tillståndet, men tvekar att vidröra de sociala frågorna, enär en reaktion i denna rigtning lätt nog kan framkalla en revolution, vida farligare än den år 1848. Bland de mest oförskämda besvärsskristerna utmärker sig en från grefvekurian och ridderskapet i Gotha, hvilken i arga och grofva ordalag an: griper ej blott de nya institutionerna utan älven den regerande hertigen. Författaren till j nämnda skrift, herr Hannibal Fischer, för närvarande furstens af Lippe kabinettsekreterare, har emellertid råkat ut för obehagligheter med anledning af sitt skribleri. Trygg i medvetandet af sin höga ministeriella värdighet hade han från Lippe gjort ett besök i Gotha, för att öfvervara dervarande lärdomsskolas jubelfäst (denna har nemligen äran att räkna honom bland sina fordna lärjungar), men blef plötsligen anhållen af polisen, häktad och anklagad för majestätsbrott. Han har sedan mot borgen erhållit tillåtelse att under rättegången vistas på fri fot. Befolkningen i Gotha har med bifall upptagit regeringens åtgärd. RYSSLAND. Stockholmstidningen ,Väktaren uppgifver sig på enskild väg hafva ersarit, att den i Finland förlagda ryska truppstyrkan belöper sig till 50,000 man, oberäknadt kavalleriet. POLEN. Från Warschau skrifves den 3 Juli: Efter storfurst Michaels afresa har ej mycket af politisk vigt tilldragit sig härstades. En österrikisk kurirs genomresa på väg till Petersburg ville man visserligen tillägga någon vigt, enär det påstods, att han medförde ett lyckönskningsbref med anledning af den afslagna stormningen mot Sebastopol. Ryktet torde vara ogrundadt, men är dock betecknande för den tanka, man här hyser om österrikiska politiken. Bland de mest orimliga rykten, som blilvit spridda af utländska tidningar, kunna vi räkna det, enligt hvilket kejsar Alexander har för afsigt att slå sig ned i Polen samt lemna Petersburg med ryska thronen åt storfurst Konstantin. Likaledes är berättelsen om en tillämnad jude-emancipation och en utskrifning af 30 på 1000 af döpta judar gripen ur luften. — Den förlidet år började utvidgningen af citadellet och glacisen är nu nära sin fulländning. Weichselbron har blifvit förlagd till grannskapet af citadellet, hvilken anordning är ganska obeqväm för tillförseln från andra sidan floden, men i en militärstat frågar regeringen