Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1855, sida 1

Utrikes Nyheter. Franska lagstiftande församlingen har enhälligt bifallit förslaget om det nya statslånet på 750 millioner francs. Finansministern låt genom församlingens president, de Morny, tillkännagisva, att af det föregående lånet en tillracklig summa (100 millioner) återstod, för att till d. I:sta October bestrida krigsomkostnaderna; det var således ingen ögonblicklig sinanssörlagenhet, utan de krigiska utsigterna för framtiden, som bestamde regeringen att framlägga länförslaget. Ett annat finansförslag, garantien för det turkiska lånet, har varit föremål för statsrådets pröfning. Turkiet har under nu pågående krig gjort mer, än hvad man väntade, men dess skattkammare är tom, och bundsförvandterna måste i sitt eget intresse förekomma, att ej de ansenliga härar, Porten underhåller i Asien och på Krim, upprifvas genom brist på det nödvändigaste. Lånet skall uppgå till 125 millioner francs och vestmakterna garantera detsamma. Såsom säkerhet för länets sörräntande erbjuder Porten hvad som återstår af egyptiska tributen, tullinkomsterna af staden Smyrna, hvilka uppgå till 3 mill. årligen, samt några mindre inkomster. Dat bekanta yttrandet angående Österrikes förpligtelser, som förekom i Napoleons tal till lagstiftande församlingen, har föranledt Wienerkabinettet att i en af sina hallfofficiella tidningar gifva en förklaring öfver sin stallning. Denna hetes på intet sätt vara förändrad, och österrikiska armereduktionen betecknas såsom företagen blott och bart för sinanciella ändamål, för att minska statsutgifterna och under den förestående skörden återgilva jordbruket de nödvändiga arbetskrasterna. Franska rege