Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1855, sida 2

(4— YJTrud1 DÖ1 SEPA UN 4 147 75U1414 —vvspd 64 sk., till den 17 Juni 3, 122 spd 49 sk., och till den 24 Juni 3,396 spd 110 sk. — k?— — A22 ? Om Ericssons Varmluftssartyg. Då helt säkert hvarje svensk med största intresse följt denna uppfinnings utveckling och gladt sig åt dess stundande sullbordan, men nu kanske förlorat hoppet derpå, sedan man på så lång tid ej hört någonting om saken, skall man säkert med sagnad emottaga följande upplysningar, meddelade i A.B. af en brefskrifvare ifrån Philadelphia (brefvet dat. d. 22 sistl. Maj.) Denne brefskrifvare yttrar vid slutet af sitt bref följande: Innan jag afslutar min skrifvelse, torde det tillåtas : mig tillägga några ord rörande vär bekante landsman kapten Ericsson och hans försök att använda upphettad luft såsom rörelsekraft för fartyg i stället för ånga. Denne man erbjuder ett lärorikt exempel af lyckans skiften. För tvenne är sedan upphöjd till skyarne och ställd i jemnbredd med Newton och Fulton, har han under sednare tiden blifvit trampad i smutsen såsom en okunnig och förmäten charlatan. Uelt nyligen har dock baus anseende åter begyat att stiga, och han torde ännu fi en framtid ätervinna en stor del af sin fordna celebritet. Hvad han haft att lida till följd af hans hittills misslyckade försök med det verldskunniga kalorikskeppet Ericsson, kan inhemtas af följande artikel uti en af härvarande tidningar. sEricsson-experimentet har tagit ända. Uppsinningen medgifves vara ett misslyckadt företag, och den fattige Ericsson är en ruinerad man. Han har användt all sin förmögenhet uppa byggandet af sitt kalorik skepp och de experimenter han gjort uppå fartyget. : Han bar gjort mera; han har ock användt all sin hustrus förmögenhet, söm var stor, och äfven hon har blifvit utblottad. Men värst af allt är, att det har ledt till sådan misshällighet och kallsinnighet att de hafva åtskilts, för att torhända aldrig mera förenas. Hade han lyckats, skulle hans namn haft ett rum vid sidan af Columbus, Newton, Fulton och andra män af den högsta ryktbarbet. Men han har misslyckats; han har förlorat sitt allt; han har infört ruin uti ett en gång lyckligt och tillgifvet hem; och verlden blickar med köld deruppå och säger: Sade jag icke så? -En gång ansågs hr Ericsson, nu ett olyckligt offer för sina försök att bidraga till konstens framsteg, vara vid höjden af ett af de högsta jordiska storverk. Om hans förhoppningar hade blifvit uppfyllda, hade bans lycka varit gjord och hans namn skulle hafva blifvit skrifvet iblsnd jordens välgörares. Men han bar misslyckats, har fallit uti miser och hans namn skall snart vara förgätet. Detta är det sätt, hvaruppå verlden belönar många af dem som arbeta för d ss välfärd. I sanning, denne olycklige man bar rättvisa anspråk på värt medlidande. — — — Kalorikskeppet Ericsson har nu blifvit förvandladt till ett ångsartyg med förbättradt maschineri, och gjorde sin proftur den 12 dennes. Kapten Ericsson har infört en ganska vigtig förbättring uti ångmaschinen genom sin nya kondensor. Derigenom är en stor besparing gjord uppå eldningsämne, uppå ångpannans nötning och uppå arbete för dess rengöring medelst bruket af friskt vatten i stället för saltvatten. Genom den nya planen äro pannorna på Ericssonförsedda med friskt vatten, hvilket kan föras ifrån Newyork till Havre och derifrån tillbaka till Newyork, utan någon förminskning. Dessutom är fartyget försedt med en apparat för destillering af 1000 gallons friskt vatten ifrån salt dagligen, så att det stora rum som hittills intagits af vattenkistorna är besparadt för frakt. I det hela kommer Ericsson, såsom ångsartyg. nära kalorikskeppet med hänseende till rörelsekrastens billiga pris och besparing af rum. Det rum Som intoges af maschineriet och pannorna är ovanligt ringa och förbrukningen af eldningsämne betydligt mindre än den vanliga. Skeppets hastighet under dess profturer var omkring tolf (eng.) mil i timman. Det anses vara det bästa och starkast byggda fartyg, utan något undantag, i Förenta Staterna. Dess egare ämna sända det till Frankrike, och det påstås att näst halorikskeppet kunde intet mera lysande prof på amerikansk konstsärdighet sändas till den franska verldsexpositionen. Rörande dessa förbättringar säger Nevyork Daily Tribune af den 14 deunes: Vi äro glada ott 4Ericsson med sina nya arrangementer utmärker sig denom något bevis af dens mekaniska snille hvars namn det bär. Och under det vi gratulera dess egare för det lyckliga resultatet, synes det vara intet mera än tillbörligt att återgå till dess tidigare historia och gifva en tydligare berättelse öfver försöket att använda upphettad luft såsom rörelsekraft, än som hittills blifvit meddelad. Historien är denna: Vid dess första proftur fullbordade dess bjul omkring nio om lopp i minuten med en hastighet af omkring 7 (eng.) mil i timman. Dess cylindrar, 14 (eng. fot i diame ter, voro så stora att bottnarne, hvartill elden ifrån ugnen var direkt riktad, gjordes osäkra genom den beständiga utvidgningen och sammandragningen. Man sann att denna svårighet kunde icke lätueligen ofnjelpas, och man antog planen att fortdrifva skeppet uppå principen af högtryckning, hvarigenom cylindrarnes storlek ganska mycket förminskades. En lång tid åtgick för fullbordandet af detta företag, som var förenadt med en ganska stor kostnad. Denna kostnad, i sörening med den ursprungliga, bragte rakningarne för fartyget till en summa af några hundratusende dollars. Fartyget egdes ursprungligen af ett kompani, som i olika summor hade inlagt sina aktier för att pröfva I experimentet af den nya rörelsekrasten. Småningom drogo sig tillbaka, lemnande företaget, såsom ofta händer i dylika sall, uppå skuldrorna af en eller två, som voro djupast indragna uti detsamma. Den man, som tog den djupaste del i företaget, och hvars energi och mod experimentet uti en så hög skala hade att tacka för sitt lif, var hr John B. Kitching. IIan har stått fast när alla andra hafva dragit sig undan och med entusiasm slungat sin förmögenhet i kastet. I blef den ene efter den andre af antalet otaliga och — — mmmm3in3.ni.:1k TT a ss —