SImmare, och det är deras lörtjenst, ått ICKE en stor del af de öfriga passagerarne omkom. Att en mängd upprörande scener vid detta tragiska tillfälle skulle förefalla, är naturligt: sålunda måste mödrar sjelfva kasta sina små barn i sjön, för att på detta sätt möjligtvis få dem räddade. Några äldre fruntimmer, som, förvirrade af valet emellan vatten och eld, tvekade att välja det förra, blefvo slutligen också kastade i sjön. En passagerare lärer saknas, neml. en engelsk Jer amerikansk sjökapten, som vid olyckstillet hade legat och sofvit; ryktet vill veta att han förut förlist på Östersjön; der räddad ur lilsfara, hade han nu det missödet att omkomma på en insjö, några famnar från land. Hårdast drabbades af olyckan theaterföreståndaren Weselius och hans sällskap. Hr Weselius förlorade hela sitt dyrbara theaterbibliothek, sin kostsamma garderob och sin kassa, och medlemmarne af hans sällskap förlorade också allt, hvad de medförde. En del af de koflertar och kappsäckar, som innehöllo garderoben, har tillafventyrs blifvit kastad i sjön, men effekterna äro dock i alla fall förderfvade. Åtskillige af skådespelarne lära hafva anländt till Wadstena i blotta skjortärmarne. Det lärer just vara skådespelarnes raskhet och rådighet, som de öfriga passagerarne hafva att tacka för sin räddning. Deltagandet för sällskapet är allmänt, och man bör kunna hoppas, att det också skall blifva verksamt. Om någon större del af lasten blifvit räddad, känna vi ännu icke, men det är knappt troligt. Att förlusten är särdeles stor, är emellertid gisvet, helst fartyget vid Norsholm intagit en ganska dyrbar last af Norrköpingskladen. — Hvad orsaken till olyckan angår, så kan man ännu icke känna något derom med visshet; det tros emellertid, att någon af ventilerna, hvarigenom ångpannan förses med vatten, kommit i olag, så att den haft brist på vatten, kommit i glödning och antändt de i närheten af densamma befintliga koloch vedsörråder. Vi hafva hört sägas, att medan fartyget ännu låg i hamnen hade man varit besvarad af en ovanlig hetta från detsamma, och om så är fallet, kommer en oförlåtlig vårdslöshet befalbafvaren till last, som då icke närmare undersökte förhållandet. — En noggrann laglig undersökning lärer väl komma att skalla ljus i saken. I Wenersborgs tidning låses följande: 1 Carlstads skärgård i närheten af Sätersholmen och Sööa sianas tvenne grund i sjelfva segelleden, deraf det ena, kalladt ,Sögrundet, skall, enligt anvisning å sjökortet, vara försedt med en korsprick, betecknande att man på nära hall kan segla rundt detta grund. Efter de upplysningar vi erhållit sistlidne gårdag af en skeppare, hvilken med sitt lastade fartyg törnade derpå den 30 Juvi tidigt på morgonen, och som för att blifva slott maste kasta en del af lasten i sjön, derofver han i dag anmält sjöprotest, skall berörde prick icke varit utställd sedan en hel månad, hvarigenom sjofarande med djupgående fartyg måste afventy ra att komma i en obehaglig beröring med nämnde grund, och, som nu skett, förspilla en del af sin in nebafsande last för att icke förlora hela fartyget. Då sådant kan få passera i närheten af den direktion, som bar sig uppdraget att vaka öfver utprickningen i venern, så ar det mindre underligt om dylika oordninger inträffa på längre afstånd srån berörde Direktions säte. Det skulle -åledes icke vara utan skäl att vederbörande fartygs och godsegare vände sig med sine billiga er-atiningsanspråk mot den elter de, som, genom efterlåtenhet af sine pligter vålla dylika olyckor. emedan sådant måhända vore rätta korrektivet for slika forsummelser, hvarigenom menniskolif och egendom sättas i uppenbar fara. Då vi redan per ångbåt emottagit samma Altonblad som i dag anländt med den ordin. posten, hafva vi blott en liten esterskörd af Stockholms-nyheter att meddela. Landssekreteraren i Götheborgs lån, lagmannen Engelblom, har erhällit tjenstledighet under innev. Juli månad, och v. häradshöfdingen E. J. G. Dickman har blifvit förordnad att under tiden förestå hans tjenst. Kommerskollegium har i anl. af ingången officiell underrättelse om ett (säger 1) i Hamburg inträffadt koleradödsfall, funnit sig böra förklara nämnda stad af kolera SimåttHM. Det är i sanning smärtsamt, att Sverge härigenom skall åter blifva utsatt icke blott för stora förluster, utan ock för allt det hån, hvarmed man i utlandet omtalar karantänsväsendet i vårt land, hvarigenom man allmänt anser oss stå utom den Europeiska civilisationen. Dock drabbar skulden härför ingalunda nationen, utan en styrelse, som äfven härutinnan ådagalägger sin — konseqvens (se gårdagens uppsats rörande bestormingen af falska regeringsåsigter!). Öfverjägmästaren i Elfsborgs län, G. E. Segerdahl, har blifvit förordnad att tills vidare sörestå chessoch direktörsbesattningarne vid Skogsinstitutet å Djurgården. De Estlandningar från Wichterpal, som för några veckor sedan förliste utanför Sandhamn och åt hvilka en insamling blifvit gjord i hufvudstadeu, afseglade, enligt A.B., trån Stockholm i början af sistl. vecka på en båt, som blifvit åt dem inköpt och å hvilken de förde