de, att Owen, såsom stistare af smäbarnsskolorna, förtjenade namnet af en folkets välgörare. FRANKRIKE. Från Marseille skrifves till tidningen Times: Besallning har hit ankommit att rusta i ordning till inskeppning af 50,000 man. Regeringen har dessutom befraktat 60 Rhoneångbåtar, hvilka, efter hvad man försäkrar, komma att användas i Azowska sjön vid ytterligare krigsoperationer derstades och skola kunna föra fiendtligheterna längre in på det ryska området. Kejsar Napoleon II har beslutat att ej spara något offer, som kan påskynda krigets slut och tvinga fienden till fred. Äfven Joliettes hamn är full af ångare och transportfartyg, befraktade af regeringen, för att föra trupper och proviant till Krim. De amerikanska klipperskeppen Monarch of the Sea och ,Ocean Herald började i går inlasta kulor och bomber. Armåens materiella behof äro i allt öfrigt ej förbisedda. Ansenliga förråder af mjöl, vin och bränvin äro upplagda på kajen, i afvaktan på inlastning. ITALIEN. Från Genua skrifves till Indep. Belge under d. 23 Juni: Årsdagen af påfven Pius IX:des tronbestigning låto Romarne mycket kallt passera förbi utan andra högtidligheter, än dem, som hade officiel natur. Kyrkostatens befolkning är ett rof för hopade olyckor: koleran, nöden, politiska förföljelser och röfvareband, som härja hela landet. — Dessa bands djerfhet är så stor, att de våga intränga i småstäderna, plundra husen och mörda innevånarne, hvilka äro alldeles skyddslösa och ej kunna försvara sig sjelfva, emedan päsliga och österrikiska myndigheterna beröfvat dem alla vapen. Helt nyligen besökte ett röfvareband Massa Lombarda (i provinsen Ravenna), medan innevånarne bevistade högmässan. Banditerna inträngde i kyrkan, plundrade de rikaste personerna, bemäktigade sig kyrkans dyrbarheter och tågade 2— — derester bort. I Rom hafva tjufvar under natten brutit sig in i österrikiska ministerhotellet och borttagit 200 ecus. — Det heter, att sranska garnisonen ånyo skall förstärkas, ty landets belägenhet är sådan, att man hvarje ögonblick måste befara ett uppror. — Nya svårigheter tyckas lägga sig i vägen för afslutandet af ett konkordat med Österrike. Hvad tvisten med Neapel beträffar, ämnar konung Ferdinand skicka påfven 50,000 francs, för hvil ken summa en bildstod på Spanska torget skall uppresas åt den heliga jungfrun, till den obefläckade aflelsens ära; men deremot vägrar han bestämdt att betala den skatt, hvarpå Rom alltid gjort anspråk såsom tecken till underdånighet men hvilken Neapels regering sedan lång tid tillbaka ej betalat. Påfven kommer bestämdt att vid nästa St. Peterssast uppläsa protesten och bannlysningsbullen mot Neapel, likasom mot Parma och Sardinien; det förstås, att han straxt derefter upphafver bannlysningen öfver nämnda länders regenter, men protesterna låter han qvarstå till den verkan de kunna hafva. 22 personer hafva blifvit arresterade, för det man under åren 1848 och 1849 sett dem : sällskap med de Felice. Denne är nu inspärrad i en ohygglig fängelsehåla på Monte Cittorio, belastad med kedjor. Undersökningsdomarne hoppas kunna pina honom till beskyllningar mot republikanskt sinnade personer för delaktighet i hans mordförsök. Hans dom blir ovilkorligt döden på schavotten, enär mordförsöket var rigtadt mot en så förnäm och helig prest, som kardinal Antonelli. BELGIEN. Från Paris skrifves till Indep. Belge: Enligt hvad man erfarit ur god källa har den resa, konungen af Holland sednast företagit till Luxemburg, gifvit anledning till bedröfliga uppträden, som här utgöra ämnet för samtalen inom diplomatiska kretsar. Konungen (känd för sin brist på grannlagenhet) skall hafva yttrat sig om Belgien på ett sådant sätt, att regeringen i detta land ej kunnat underlåta att begära en förklaring derösver. POLEN. Furst Paskiewitsch skulle lemna Warschau, för att inspektera landtvärnet i Rysslands vestra och mellersta provinser. I Polen har, såsom man vet, intet landtvärn af lätt begripliga skäl blifvit utskrifvet. Koleran utbreder sig i Warschau, isynnerhet i militärlasaretterna. SPANIEN. Karlistchesen Juan Hernando arkebuserades den 19 Juni i Saragossa. Drottningen hade lofvat honom nåd, men ministrarne satte sig med bestämdhet deremot, och doTT (11 A MM 1