Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juni 1855, sida 1

I den af Ge Flottiljen hade inträffat framför denna stad sent om aftonen d. 28 Mej. Kapten Lyons ditskickade följande morgon en parlamentär, med den fordran, att alla fartyg, alla förråder och kronoegendom skulle utan samt deras hus och egendom kunde sörskoning. innevånarne pårakna Ville man ej ingå på denna sormotstånd öfverlemnas, hvaremot dran, borde innevänarne för sin egen sakerhet ö lemna staden. Parlamensären möttes af en högre rysk officer, som förklarade, att vilkoren ej kunde antagas. Ryssarne hade i staden 6 saltkanoner och 200 man, och bakom densamma sågs ännu en korps bestående af en bataljon infanteri och en hop kosacker. Kl. 9 närmade sig flottiljen så nära som möjligt intill staden och inloppet till Ruttna hafvet. Bakom klipporna i denna farled hade en stor mängd ryska fartyg tagit sin tillflykt. Inloppet befanns vara så trångt, alt flottiljens ångare ej kunde tränga genom detsamma; man måste skicka båtarne, men för att hindra Ryssarne att med sina kanoner intaga en sådan ställning, som beherrskade sundet, ansågs ett bombardement nödvändigt. Ett sådant öppnades äfven, och under skydd af detsamma lyckades det manskapet på de engelska båtarne att antanda spanmålsmagasinerna och de vid staden liggande fartygen, 73 till antalet. Då emellertid vinden slog om, och elden ej utbredde sig tillräckligt, började bombardementet åter, och båtarne utskickades för andra gången. Tvenne löjtnanter och en artillerist gingo ensamma i land, för att antända de magasiner och fartyg, som ej råkat i brand, samt utförde sitt farliga foretag midt under elden från de ryska kanonerna och infanteriet. Ehuru båtarne flera gånger träffades af drufbageloch karteschskott, blef endast en matros sårad. Vid Genitsche förstördes tillsammans 90 fartyg och spanmålsförråder till ett värde af 100,000 Pund. Tidningen ,Ryska Invaliden för d. 10 Juni meddelar följande berättelse från generallöjtnant Krasnow om iilldragelserna i Taganrog: , Tio slendtliga ångare visade sig d. I och 2 Juni på redden af Taganrog och lade sig för ankar 15 verst från stranden, hvarefter de utsände båtar, för att företaga pejlingar. En talrik eskader af ångare och kanonbåtar förenade sig med dem d. 2 Juni, och följande morgon ryckte flottan mot staden. 4 öngare frambogserade omkring 50 kanonjollar och roddbåtar, tilldess de kommit på 1 versts osständ från staden, då de ordnade sig i linie. Eno liten Låt med hvit flagga pärmade sig derefter Woronzowredden; tillfrägad om sitt ärende, svarade officern på densamma, att Taganrog genast skulle utrymmas af ryska trupperna; i annat fall skulle staden anfallas och intagas af londstigniagstrupper; de fredlige innevånarne och privategendom skulle emellertid blifva skonade och endast statens förråder och hus förstöras. Enligt öfverenskommelse med krigsguvernören öfver Taganrog, grefve Tolstoi, lät jag svara den fiendtliga officern, att ryska krigsäran ej kunde förlika sig med att utan strid ölverlemna staden, hvarför fienden må komma i land, för att pröfva hvem som skall bli herre i Taganrog. Sedan parlamentären återvändt till flottan, öppnade denna omkring kl. 4 10 elden mot förra citadellet, som nu var inredt till sjukhus och hade lIlzarettslaggan hissad. Emellertid twälfade jag till stadens lörs ar följande anordningar: bevakniugen af hufvudväsen, längs de branta hojderna från kajen till grekiska gatan, öfver. lemnade jag åt generalmajor grefve Tolstois serskilta uppsigt, hvilken visade största iver att vid försvaret gå mig tillhanda med sin erfarenbet och kännedom af krigsväsendet. Vid sluttningen uppstalldes en half bataljon af Toganrogs besattning samt 200 i hast beväpnade borgare. I händelse af ett anfall skulle grefve Tolstoi låta sitt infanteri gripa till bajonetten och med tillhjelp af 3 sotnier kosacker drifva tienden tillbake; ett annat regemente skulle falla fienden i flanken och afgöra striden. Men i stället for att landstiga, lade sig de allierade med sina ångare och 50 andra med kanoner bevärade fartyg midtemot trätorget och öppnade en helvetisk kanonad. som varade i 6! timmar. Samtidigt började 7 stora, med oerhörda mörsare och raketer försedda skepp eft-rtryckligt beskjuta staden. Granater och bomder sönderbrakade, kartescher hveno, raketer fräste och gevärskulor pepo utan uppehåll. I staden utbrusto eldsvådor, i synnerhe: vid trätorget, grekiska gatan och i bazaren, och kl. 3 4 e. m. landsatte fienden från sina båtar 300 man, som framryckte mot höjderna vid CzarKonstantinkyrkan. Dolda bskom buskar öppnade de der deras samtal betraktade de trenne mödrar