Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1855, sida 3

Landsorten. FAHLUN. Förliden Annandag Pingst föreföll i Grangärde församlings kyrka ett lika oväntadt som sorgligt och hemskt uppträde. Under förhöret med årets nattvardsungdom, som samma dag konfirmerades, sromtränger i choret genom den åhörande folkmassan, en genom läseriet till fullt vansinne hemfallen skomakarelärling vid namn Abraham Runngren och tilltalar med hög röst den tjenstförrättande presten med dessa rysliga ord: ,Magistern förer barnen till helvetet, och då försemlingens pastor bad honom genast aflägsna sig, svarade han: ,Jag går ej härifrån, innan ni tager bort den der bilden, pekande dervid på Frälsarens bild, som är målad på en i choret hängande tafla. Så fort som möjligt blef han naturligtvis utledd af kyrkobetjeningen; en hvar och en kan fiona, att detta ohyggliga afbrott måste göra ett mycket sårande intryck både på barnen och deras annörige samt alla öfriga närvarande, i deras för tillfället andaktsfulla sinnesstämning. Den olycklige lärlingen, som dessutom går på kryckor och beklagligtvis varit inackorderad hos en skomakare, som sjelf är en ifrig anhängare af den ännu qvarvarande och kringvandrande kolportören Johannes, måste nu hållas innestängd i ett utbus tills vidare och noga efterses, emedan han vill sjelf förkorta sitt ömkliga lif; och har en anmälan härom afgått till Konungens Befallningshafvande med begäran om bans emottagande å lasarettet till dårkurens undergående. Detta är den första uppenbara frukten härstädes af läseriet, och flere dylika komma säkert efterhand, så länge nämnde Johannes qvarblifver och, såsom nu sker, nästan dagligen håller sina konventiklar och föreläsningar än på det ena, än på det andra stället i församlingen. FILIPSTAD den 8 Juni. På härvarsnde lasarett ligger för närvarande under läkarebehandling en enka, Lena Nilsdotter, allmännare känd under binamnetPenniog-Lena, från Nyeds socken, hvilken i flera år uppehällit sig med att gå omkring landet och försälja hvarjehanda småsaker. Under loppet af förra månaden hade bon i dylikt ärende begifvit sig till Nordmarken och Skålkärnshyttan m. fl. trakter deromkring, för att afyttra hattar och karameller och sedan hon vid sistnämnde ställe bortsålt återstoden af sitt medhafda förlag, hade hon Måndagen den 14 Maj begifvit sig på bemvägen med de för sitt lilla gods erbållne penningar, utgörande 43 rdr 24 sk. ras. Kommen cirka en half mil från Skålkärn framkom ur skogen en sämre klädd, för henne okänd mansperson och beskyller henne för att ha upphittat en af honom borttappad portemonaie med inneliggande penningar och i hotande ton befaller att genast framlemna densamma. Som gumman visste sig ej ba upphittat någon dylik, protesterade hon naturligtvis emot hans begäran, hvilket dock ej hade annat till följd än att bosven från landsvägen uppletar några kantiga stenar och med desamma tilldelar Lena Nilsdotter flere slag i hufvudet och på armarna, hvaraf den venstra kringvreds, så att hon nedföll sanslös och i sådant tillstånd, öfverböljd af blod, blef liggande tills personer kommo åkande och bisträckte henne nödig bjelp Vid närmare undersökning befanns nu att hennes penninger voro borta och att hon blifvit tillfogad flere stora hål i hufvudet, hvilka nedsått så djupt, att två finger deri kunde rymmas. Någon fara for hennes lif ör väl nu ej att förmoda, men lång tid torde åtgå innaa hon