Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1855, sida 1

Pereyss giftermål med lady Maria Talbot blef fullbordadt, och en mur således för alltid blifvit rest emellan de älskande, var likväl sir Thomas Boleyn ej beredd på den fasta motvilja mot det äktenskap han föreslog, ifrån sin dotters sida, hvars karakter tycktes hafva erhållit en grad af styrka och beslutsamhet, hittills fremmande för densamma. Hon tillkännagaf för sin far sitt beslut att aldrig blifva Butlers maka, och vädjade till alla sina vänner vid franska hofvet att beskydda henne från det hotande tyranni, som ville tvinga henne till en så förhatlig förening. Finnande att han ej kunde kämpa emot en sådan mäktig liga, förmåddes sir Thomas att, åtminstone för det närvarande, gifva efter, och Anna qvarlemnades ännu en tid bortåt i Frankrike. Hennes helsa hade emellertid lidit af häftigheten i hennes känslor, hon återvände derföre med sin kusin till Fontenay; och der, ibland de skuggiga ställen der hon först lyssnat till Percys löften, öfverlemnade hon sig stundom åt en djup melankoli, fremmande för hennes natur, men ej ovanlig, under tider af sorg, hos personer med hennes lifliga lynne. Det var sent en höstafton, då vindens sorgliga klagan uti de torra bladen hviskade dystra sagor om svikna förhoppningar, som Anna satt ensam under trädet, der hon ristat