Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1855, sida 2

1414 (114 VI BM 0 ÅÅ Dagra oslorgrips84 an ärkningar vid hela detta forsoganue, som man säger, bugga i sten, men Som vi sormoda att sens commun ieke alldeles är bannlyst från aylika förhandlingar, våga vi dock i stöd de af anmärka följande: Då vi taga utslaget i målet i närmare betraktande, fiona vi först och främst att samtliga af rättens ledamöter, med undam ag af Prof. Ribbing, till grund för sin dom lagt stud. M:s ,egen bekannelse, att han -kulle hafva ,fö:följt hr Akad Sekr. Hojer, och mer eller mindre ,deltagit i de mot honom foröfvade våld samheter, då likväå M. tvertom förklarat, att han inkalunda förföljt hr H. utan i dess stalle sökt att ,afsiyra alla våldsamneter samt tll och med förklarat sig villig att mottaga de slag Hr H. ville utdela för att ysbåja vidare uppträden. Vidare yttras att omständ kheterne styrkt denna M:s så kallade ,,bekännelse; hvilka dessa omständigheter äro, torde vara nävot svårt att utgissa om icke dermed menas br H:s utsago. Denne, sam sorklarat sig ,tydligen hafva igenkant M intysa se dock at M. ,icke slavit honom, utan endast tagit honom i kragen och sökt t så omkull honom, hvilket M. bestämdt forvexat. På denna ,euna, af omstandigheter Styrkta bokandelse nar nu Conist. dömt M. ull tvenne års ri garion. Det torde visst vara möjligt att Consi-t. eger att efter bodtsinnande från laroverket for visa nym det lyster, men ifall det vill wfva sig nag t utserune af ,domMmstol. så synes hela denna procedure atm nstone for icke-juristers ögon, i högsta grad rattsviaziz, då jringen bevisn ng mot den dömde sorekommit, och hans egen bekännelse bl svic alldeles åsino-att eller nacare förvrängd. Pikant noe ar, bland annat, Piof. L:s uttryck att M. icke , ville igenkanna de trenne andra personerne, ehuru M. bestämdt sorklarat att han , ic ke kände dem. Detta i afseende på sjelfva ,domen. Måhända skulle äfven i andra afseenden några små anmarkningar kunna göras, som t. ex. att somliga af vitinena hördes på ed, men andra icke, samt, hvad vi förmoda, icke beller är så alldeles öfverensstämmande med de juridiska formerna, sedan utslaget blifvit afkunnadt, åtskilliga anmärkningar mot hr Höjers vittnesmål (som dock låg till grund för utslaget), till protokollet gjordes af en af ledamörerne, samt der infördes. Att således sjelfva domen, såsom på bevisning grundadt utslag, är helt och hållet råttsvidrig, förefaller som sagdt temligen klart för alla dem hvilka icke ega åtskilliga juristers utmärkta förmåga att vända hvitt till svart och tvertom; men att icke ens sjelfva sormerna blifvit behörigen iakttagna förefaller verkligen oväntadt från så lärda män som herrar Lindblad och Olivecrona. Man bar betviflat huruvida Consistorium varit behörigt att upptaga och afdömma detta mål, detta lemna vi dock derhän, och hoppas att vid blifvande klagomål vidden af Consistorii domvärjo en gång för alla blir tydligt utredd och bestämd. Hvad som emellertid, enligt vår tanke, i denna sak är det mest anmärkningsoch beklagansvärda, är det despotiska och i högsta grad inhumana sätt hvarpå den för tillfället såsom ordförande fungerande Prosessorn behandlade dem som stodo inför honom såsom ,misstänsta och ,viltnen; ty en orättvis dom kan lätt bhrfao öfverklagad och ändrad, men det obeha.liga och skadliga intrycket af ett g diyckligt och orättvist behandlingssätt från ett häll der man hade skäl att vänta något helt annat, torde icke vara lika lätt att utplåna ur den för sanning och räll varma ungdomens sinnen. l-The Timesför den 29 Maj läses följande korrespondens från Brässel: .Konungen af Sverige har positift vägrat att taga någon aktiv del i kriget mot Ryssland. Han anlör bristen af tillräckliga garantier såsom ett skäl för honom att ej kasta sig i ett eröfringsoch förstorings-krig. Om Sverige skulle gifva sitt bistånd, måste England och Frankrike förbinda sig genom traktat på minst 10 år att ställa till Sveriges disposition en krigsmakt, som alltid vore till hands att afslå hvarje angrepp från Rysslands sida. Det sages att konungens afslag harsin grund i Preussens inflytande, ett inflyt. som på senare tider mycket tilltagiti Stockholm. Detär säkert alt monarkerna i Preussen och Sverige äro de bästa vänner, och de underhålla en mycket hjertlig korrespondens. Jag har redan underrättat er att belgiska regeringen varit mera medgörlig. Såvida kamrarne ej positist sätta sig deremot, vill konungen af Belgien ställa en kontingent af 20,000 man. Jag erfar att generalerna Rödiger och baniutin äro definitift utnämnda att kommendera mellersta och vestra ryska armåberna, hvilka, såsom ni vet stå under marskalken furst Paskiewitz ösverbesal.Stockholmstidningarne med dagens ordinarie post meddela så nyheter af intresse. En byråchefsbesattning, lydande under civildepartementet, har blifvit inrättad för att utgora den högsta kontrollerande myndigheten till vakande öfver sednaste bränvinslörfattnings efterlefnad. Till befattningen, som träder i verket ifrån den 1 nästkommande Augusti, har regeringen t. v. förordnat t. s. professorn och sekreteraren vid tecknologiska institutet i Stockholm, B. O. Nycander. Under denna öfverstyrelse komma närmast tretton öfverkontrollirer att lyda, hvar och en med sitt särskilda distrikt, och kunna sökande till dessa befattningar, enligt hvad man ser af en i P. T. införd kungörelse, före nästkommande Juli månads slut till K. civildepartementets expedition ingisva sina ansökningar. Med. doktorn och chir. mag. frih. G. W. J. von Ddäven har biilvit sörordnad att tills vidare vara prosessor i bathologisk anatomi vid Carolinska medico chirurgiska institutet i Stockholm, Vice häradshöfdingen E. G. Snellman har blifvit utnämnd till assessor i Götha Holrätt.