Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1855, sida 1

(Forts. fr. N:o 126.) — Godt att jag redan ser er återställd, mitt barn, sade denna halt aygtigt, hade jag vågat lita derpå, kunde jag sluppit besväret att komma hit och kläda mig, men det är i alla fall en småsak både mot den oro jag utstått, och nöjet att änteligen se den häfven. Jag vill ej nu tänka gå något annat än det sistnämnda och hoppas få all anledning att belöna er ihärdighet med det vackra arbetet så högt som jag önskar. Detta bifall, uttaladt i en så vänlig ton, blef för den stackars Hedvig en uppmuntran hvilken hon väl behöfde. En matt glädjerodnad fargade hennes kinder och hon kunde ej ha tackat grefvinnan varmare om denna hade bevist henne en verklig välgerning. — Ers högvälborna nåd, sade kammarjungfrun, som ej längre kunde styra sitt begär att