Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1855, sida 1

du längre tror att e ej detta är allvar. Du måste sannerligen gå, eljest kan du förtörna min spiritus med din envishet och då — får du ej veta hvad som kan hända. — Du ar just ett litet troll du sjelf, som inte vill tala rent språk, sade brodern skrattande; men jag skall nog ändå ha reda på saken, och bereder dig på att jag gastkramar din spiritus af hjerta och själ, när jag val en gång lår fatt i honom, af lutter svartsjuka öfver ert hemliga förstånd som bara retar min nyfikenhet. Men Gud ske tack och lof blott du får hvila, Hedvig! Utan denna förhoppning skulle jag ej fått en blund i mina egna ögon — nu går jag med lättadt hjerta för att bara drömma om dig! Men det är sanntl i morgon får du ej vänta mig åter, syster lilla, forr än sent mot qvallen, ty vi ha fått brådt der hemma med en beställning åt hofvet, som kommer att upptaga mig hvar enda minut. Måtte du under tiden bli allt raskare! men skulle, det Gud förbjude, minsta ledsamhet tillstöta, så vet du att ingenting kan tillbakahålla mig så framt du skickar ett bud; dock hoppas jag Som sagt det bästa, och nu, Gud välsigne dig, Hedvig! jag bör ej längre uppehålla dig! e Gå ej, Claes — bad systern — innan vi sorst gjort vår bön tillsammans — då smakar somnen ännu battre!