am Utrikes Nyheter. — ——1.—— FRANKRIKE. Industriexposilionens öppnande skildras på följande sätt af Börsenhalles korrespondent: -I dag (den 15 Maj) träder hvarje politisk händelse i bakgrunden; allmänhetens uppmärksamhet tages uteslutande i anspråk af Pariserexpositionens öppnande. Kejsaren hade denna gång ej förfogat öfver väderleken, ty denna var alldeles icke gynnsam för festen. Men häraf hindrades ej mängden af de inbjudne attredan kl. 10 på morgonen trängas framför de åt dem utsedda tribunerna. På slaget 10 öppnades portarne, menniskomassan intränger, och enhvar söker sig en beqväm plats — man vill höra kejsaren, se kejsarinnan, och mången har för denna njutning ej skytt en lång resas besvärligheter. Nedanför transepten, midtemot husvudingången, på det åt nordamerikanska sristaterna lemnade området, höjer sig kejserliga tronen, klädd med rödt sammet och betäckt af guldzirater. Framför samt till höger och venster om tronen äro bänkar för hofdamerna, för senaten, lagst församlingen, statsrådet och medlemmarne af expositionskommissionen. På båda sidorna om den för statskorporationerna och kejsaren bestämda platsen befinna sig de förnämsta arbetena af den franska och utländska konstsliten. Rundt omkring på väggarne, som skilja de lägre gallerierna från de högre, äro inskrifter, som tillkännagifva, åt hvilken nation det ofvan och nedanför befintliga utrymmet är lemnadt. Namn, tillhörande England, läste vi tio gånger; Amerikas sågo vi fem, Belgiens tre och Österrikes fyra gånger. Namnen Preussen, Sachsen, Hannover, Wärtemberg, Bayern läsas der blott en gång. Tjugotvå inskrifter förkunna Frankrikes bedrifter på konstflitens område. Från hvalfvet nedsvajade 44 små fanor, bärande namnen på de städer inom Europa och Amerika, hvilka kunna anses representera verldens industriaristokrati. Kl. II var nedre delen af mellanskeppet ännu temligen tom — kejsarens och hosvets platser besunno sig der — men de öfre gallerierna deremot fulla af åskådare. En viss person, som har mer smak för räkning än åskådarens nöjen, anslog antalet af menniskor på gallerierna till öfver 4,200 personer. Damernas retande, i olika färgor strålande toiletter bilda en angenäm fårgbrytning bland svartrockarnes skaror. Då det ofvan tronen befintliga belg. uret slår tolf, kommer prins Napoleon, expositionens president, omgilven af medlemmarne af kommissionen samt de franska ech utländska juryutskotten. Generalernas rika uniformer, den med hermelin och purpur prunkande drägt, som bäres af kassafionsdomstolens ledamöter, de gröna broderierna, som utmärka institutets medlemmar, de i det hela till ringa antal ankommande damernas utomordentligt utsökta och dyrbara toiletter, det på ömse sidor om tronen uppställda hundraman-gardets blänkande kyrasser och hjelmar, de engelska officerarnes skarlakanslysande uniformer, den turkiska ambassadens pittoreska fezer och den ungerske adelsmannens rikt prydda pelskappa tasla, i sörening med de srån hvalsbågarne i dubbla rader