Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1855, sida 1

han betraktade med kännarblick. I sanning ers nåd, sade han, enhvar af dessa stenar utgör ett litet kapital för sig; de äro af en högst beundransvärd skönhet och renhet. — Men sagonen är, som ni ser, urmodig, återtog grefvinnan, och jag vill ej längre hafva det så. Ni är nyss hemkommen från Pa ris efter hvad jag hör, och detta gör mig så mycket säkrare på att kunna få en ändring, utförd efter nutidens bästa smak. Kan ni åtaga er detta uppdrag till den fåte som — ska ministern ger en månad härefter? — Jag hoppas det, ers nåd, men vågar anhålla att först få framlägga några prof och ritningar på de mönster som utrikes voro mest omtyckta och mest i bruk. Grefvinnan var nöjd med svaret, och dagen derpå infann sig Meijerson ånyo, förande med sig åtskilliga modeller, bland hvilka hon utvalde den som mest behagade henne. Bevisen på den unge handtverkarens konstnärliga skicklighet ådrogo sig lika mycket hennes uppmärksamhet och bifall, som hans städade väsen och vårdade talesätt. Följden blef ock att han genast fick mottaga flere beställningar, ej blott af ändring och upputsning, utan äfven af nya nipper, och den prydliga omsorg samt noggranna punktlighet, hvarmed han inom kort lyckades fullgöra alla dessa uppdrag, tillvann