Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1855, sida 2

110III CII UCDNIURAIILIIUIIF VIA DIICLIICII. 1 Ö 1 nar de han flera år tjenat som officer i kavalleriet och gjort sig bemärkt genom politiska och litterära arbeten, enkannerligen i Patrie, hvilken tidning han såsom egare sjelf redigerade. Sedan 1848 fungerade han såsom sändebud i Florens, Madrid och London. Times antager i likhet med LIndep. belge och flera andra tidningar, att hufvudorsaken till ministerförändringen i Frankrike varit Drouin de Lhuys benägenhet att ingå på de österrikiska bemedlingsförslagen. Redan när Drouin de Lhuys var i London före sin resa till Wien visade han, enligt Times, benägenhet att upp träda mindre bestämdt, än som öfverensstande med engelska regeringens afsigter (motsatsen påstods då i flera tidningar), ehuru han senare förklarade sig instämma i alla dess åsigter. Så länge lord John Russel var i Wien fortfor denna harmoni utan afbrott; men 2 el ler 3 dagar efter den engelske ministerns afresa blef Drouin de Lhuys ense med grefve Buol om fredsvilkor, som voro mycket olika med de förut från de allierades sida uppstall da. Dessa vilkor blefvo genast förkastade af franska kejsaren, så snart de kommo till hans kunskap, och engelska regeringen var likaledes af den öfvertygelsen, att på sådana vilkor ingen ärofull fred kunde afslutas; i det dessa vilkor helt enkelt bestodo deri. att Ryssland ej finge hålla någon större flotta i Sv. hafvet, än det ägde derstädes vid utbrottet af det nuvarande kriget. Slutligen yttrar Tunes det ej vara omöjligt, att ministerförändringen i Frankrike kommer att utöfva ett märkligtinflytande på Frankrikes förhållanden till vissa andra europeiska stater och att kejsarens politik skall undergå en förändring genom förlusten af en bland hans försigtigaste rådgifvare. Med undantag af de rent ministeriella Globe och Morning Post, som tadla reformmötet, förklara sig samtliga Londons tidningar till fördel för detsamma och dess sträfvanden. De vänta alla, att saken skall finna allmän anklang och leda till betydliga resultater. Äfven Times önskar den all möjlig framgång, men hänvisar tillika på de svårigheter som skola träda den i vägen och bland hvilka bladet särskilt anför, för det första, att den eftersträfvade reformen icke blott direkte hotar aristokratiens utan äfven indirekte den välmående medelklassens intressen, hvars medlemmar det nuvarande systemet skänker månget brödstycke på de underordnade platserna och för det andra att det fattas den nya reformföreningen ett för den mindre politiskt bildade massans begrepp fullt fattligt mål, såsom t. ex. förhållandet var med föreningen emot spanmålstullarne. Agitationen för reformen begynner imellertid redan vinna i utsträckning. I Liverpool har hållits ett möte, för att förbereda en petition till parlamentet om reformer i förvaltningen. Liknande möten skola hållas i Londoner-distriktet St. James och staden Nor: wich. Bestyrelsen för den nya reformföreningen i London är redan bildad. Den består af 25 medlemmar med hr Samuel Morley till president, den der på mötet å London-Tavern hållit ett ljungande tal emot de rådande missbruken. I dag är det säkerligen en het dag för engelska ministeren. I dag skola nemligen 2:ne motioner framställas, den ena af hr Layard i underhuset, den andra af lord Ellenborough i öfverhuset, begge åsyftande att tillvagabringa I ett misstroendevotum emot ministeren. Italienaren Pianori har, enligt Constitutionel vädjat till kassationsrätten emot den dödsdom, som assisratten fällt öfver honom. Spanska utrikesministern Luzuriaga har i Cortes tilkännagifvit, att stridigheterna med nordamerikanska sristaterna beträffande -Black Wearrior blifvit bilagda på ett för båda landernas heder tillsredsstallande sätt. Han begagnade tillfället att ånyo förklara, att regeringen aldrig till hvad pris som helst skulle samtycka till en afyttring af Cuba. Enligt Newyork-Herald skulle kabinettet i Washington vara enhälligt i Cubanska frågan och sinnadt att för denna angelägenhet icke bryta freden med Spanien. Bref från Krim af d. 28 synes bekräfta, att de allierade komma att följa den nya plan, som blifvit uppgjord i London under franska kejsarens dervaro, och enligt hvilken man först skall försöka slå Ryssarne i öppna fältet, för att sedan innesluta sastningen från alla sidor och afskära den all undsättning. De allierade synes vilja taga Ryssarne emellan 2:ne eldar, under det å ena sidan Turkarne avancera från Eupatoria emot Belbek, och å andra sidan en stark korps går öfver Tschernaja. Men, säger man nu, belägringen skall icke afbrytas genom detta salttåg, utan fullföljas vid sidan af detta förmedelst de stora förstärkningar som väntas. Enligt M. Chron. skulle de allierade hysa den såsom det synes sardeles kloka planen att landsätta 50.000 man på en punkt i närheten af