rest telegraserade utdrag ur underrattelserna med landposten från Konstantinopel af den 26 April: Lord Redeliffe hade d. 24 inskeppat sig till Krim. Koleran visade sig redan i Galata, Moslak och tillochmed i Pera, hvarför man skyndade sig med att inrätta sjukhus. RYSSLAND. Enskilta underrättelser tala om en ovanlig rörelse ibland militären på hela linien från Finland ända till Lublin i Polen. De trupper, hvilkas samlande nu pågått sedan ett års tid, och hvilka hittills voro på marsch eller lågo i vinterqvarter, sammandragas och hafva inom kort inryckt i läger. I guvernementet St. Petersburg inrättas 2:ne sådana äfven för landtvärnet. Ryssland har på hela linien, i synnerhet från Samogitien till St. Petersburg, gjort sig i ordning till ett långvarigt och stort krig; det har anlagt magasiner, hopat förråder, befästat vigtigare punkter, emedan man lemnade det tid dertill. Men slutligen har det osvervunnit den största af alla svårigheter i ett land af en sådan ofantlig utsträckning, då det fulländat sina truppsammandragningar. Generalen baron Osten-Sacken, chef för 4:e infanterikorpsen och före Gortschakoffs ankomst till Krim, högsta befälhafvaren derstädes efter Mentschikoffs afgång, har för sina förtjenster om Odessas och Sebastopols försvar upphöjts i grefligt stånd. Rörande bondupproret i sydliga Ryssland läser man i Wienerbladet Wanderer: Enskilta underrättelser, hvilka från flera håll kommit oss till handa, omtala ett betydligt bonduppror i södra Ryssland, förnämligast i Ukraine. Farligast skall det vara på de omätliga egendomar, som tillhöra grefve Branitzki, en ansörvandt till kejserliga familjen. Bönderna hasva utarmats genom de oerhörda leveranserna för ryska arm6en på Krim, hvilken tager största delen af sin proviant från det fruktbara Ukraine, hvars befolkning dessutom måste besörja samtliga transporterna för armåens behof och utan någon ersättning herbergera och föda de genomtågande trupperna. De hafva nu gjort sig uppstudsiga och beslutat heldre straxt dö af hunger, än långsamt men säkert blilva ruinerade genom de tryckande bördorna. Då man betänker, att alla truppförstärkningar, alla ammunitionsoch lissmedeltransporter till Krim och Donau måste passera Ukraine, kunde detta uppror blifva af ganska betänkliga följder och utöfva ett icke ringa inflytande på salttåget å Krim. Man trodde dock, att det skulle lyckas regeringen att qväfva upproret. ENGLAND. Enligt de af krigsministern lord Panmure i öfverhuset meddelade upplysningar utgör engelska kavalleriet på Krim för närvarande cirka 1300 man, deraf dock blott ungefår 450 äro beridna. De från England afgångna förstärkningarne belöpa sig till 750 man, de från Ostindien afsända begge regimenterna utgöra tillsammans cirka 1000 man, så att innan kort kavalleriet uppbringas till omkring 3000 man och genom. de under tiden skedda hästuppköpen göres fullkomligt beridet. ; Den originelle öfverste Sibthorp, som på en tid ej låtit höra utaf sig, har nu åter varit framme och i underhuset tillställt en muntrationsscen. Han föreslog att räkningarne skulle framläggas öfver de kostnader, som förorsakats genom lord John Russels resa till Wien. Enligt hvad han förnummit, utgjorde antalet af de individer af såväl manliga som qvinliga könet (munterhet), som åtföljt den ädle lorden på hans beskickning, icke mindre än 32. Förr, yttrade han, hade, så vidt han visste, aldrig damer användts till beskickningar i utlandet. Det var aldrig hans mening, att missunna den ädle lorden något, som kunde tjena till hans beqvamlighet och nöje. Men folket, ur hvars fickor pengarne tagas, har rättighet att erfara, buru mycket denna beskickning kostat, och det så mycket mera, som den varit en storartad drift. Han hoppades derför, att regeringen skulle framlägga rakningarne, på det att man måtte komma i erfarenhet af hur stora utgifterna varit för så väl hvad som statens tjenst tordrat, som äfven för nöjen och förströelser. Lord Palmerston genmälte att det ännu aldrig förekommit att en dylik motion blifvit väckt. Afven vore den i högsta grad orimlig och regeringen ämnade ej eller efterkomma den värde motionärens begåran. Öfverste Sibthorp drog af denna vägran den slutsatsen, att regeringen har ondt Samvete och skulle stå sig illa, om den nödgades redogöra för denna affär. Han för sin del betraktar hela historien som ett i mörkret Smygande smutsigt industriknep. (Munterhet). — 2 —