vigtiga angelägenheter en omsorgsfull granskning. Vi erkänna att denna uppmaning innebar ett anspråk, men den vittnar tillika om ett stort förtroende till Sv. Tidn:s moraliska karakter, då den förutsätter, att man anser Sv. Tid:n kunna till den grad ställa sig öfver kotteri-inflytelser och andra konsiderationer, att den för fåderneslandets skull kunde taga ett sådant steg. Emellertid har Sv. Tid:n funnit en sådan uppmaning ingenting mindre än osörskamd— ett omdöme hvaremot åtminstone vi för vår del nödgas reservera oss, då ingen oförskämdhet, utan helt enkelt en kanske öfverdrifven uppfattning af Sv. Tid:ns oberoende och fosterlandskärlek utgjort grunden till vår hemställan. — Om åter personer, som ena stunden uttydt Sv. Tid:ns varnande framställning såsom tjenande att blotta vår svaghet för fienden, m. m. dylikt, framkomma med en liknande uppmaning, då erkännes villigt, att sådant innebär om ej oförskämdhet, dock dumhet. Emellertid synes den fråga, hvarmed vi begynnte denna uppsats: -hvart millionerna tagit vagen? — icke vara obefogad och lärer väl komma att vara vid lif till dess den blifvit en smula bättre slagtadän hittills skett.