Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 maj 1855, sida 1

—————7— der fätt en ingripande betydelse. Ingen förne kar, att ju kejsar Nikolaus varit en af desspersonligheter och att den andre är Napoleol II i Frankrike. Att man likväl öfverskatta dessa personligheters inverkan på händelserna synes af förhållandena efter kejsar Nikolai död ty de hafva blifvit oförändrade och hans dö synes numera hafva varit en lika likgiltig sak som man väntade att den skulle blifva betydel sefull. Det var måhända derföre, att han re dan safullbordat sin mission. — Att följde blifvit vida större, derest mordförsöket på Na poleon III lyckats, är otvifvelaktigt, ty han ha de ju sej fullbordat sin mission, och Frank rike hade sannolikt blifvit ett rof för inre tvi ster, som försvagat om ej tillintetgjort dess ytt re kraft. Och ändock våga vi påstå, att sjelf va Napoleons död skulle ej kunna för lång ti och i väsentlig mån rubba den händelserna: gång, som nu inträdt. Personligheter äga sto betydelse vid framkallandet af stora rörelser liksom en liten gnista kan vålla den störst vådeld, men sedan rörelsen kommit i gång kan oftast ej ens den kraftigaste hand längr stanna den; konduktören må vara glad om har kan styra lokomotivet i dess rätta bana. Den europeiska striden skall således fortgå oberoende af Nikolaer, Napoleoner, Palmersto ner och hvad de må heta, alla dessa person ligheter, som anses hålla Europas öden i sin; händer. Det ligger härunder ett måste, som e skall upphöra att verka förrän sakerna blifvi bragta till en lösning, till en kris. Striden gal ler ett antingen — eller; något tredje, nå gon medelväg, någon neutralitet gifves ej. Och hvad detta antingen — ellerinnebå — det är just det betänkligaste att nämna an nat än i dess allmännaste uttryck, såsom: Bild ning eller råhet, ljus eller mörker, frihet elle förtryck. Vi låta det således blifva vid dessa all männa ord, för att låta händelserna sjelfva upp daga deras verkligblifvande i samhällsinrättnin garne. Alla äro nemligen enige om det all männa; alla önska ju framgång åt bildning ljus och frihet, men — och detta lilla ord be tyder så mycket — huru de skola i samhälle verkliggöras, derom äro meningarne i väsent lig mån delade. Och på detta huru, på såttet huru Europa samhällsformer skola gestalta sig, för att kraf tigast och säkrast bland individerna befrämj upplysning och dygd — beror dock så mycket och det är härom striden egentligen föres, ehu ru man döljer detta för sig, genom att på fa norna skrifva endast de allmänna termerna. Men kanonernas och härskriens åskor dån omkring Sebastopols murar — händelserna bju da tystnad. Vi återtaga vår plats såsom stum me åskådare. pmm