Den skatlfrie. Ett finansräd framlemnade en gång till sranska ministern Colbert ett projekt, hvaruti han föreslog en skatt på hvarje menniska med snille. Hela verlden, sade han, skall komma att tränga sig omkring bureaun, emedan ingen vill anses för ett dumhufvudl— Förträssligt, min herre! svarade ministern; eni skulle således vara den ende skattsrie!dälsignelserikt råd. En prest måste i följd af dyr tid besluta sig för, att i spetsen för sin församling tåga i procession igenom församlingens egor, emedan bönderna trodde, att grödans trefnad derigenom skulle befordras. Så ofta nu presten såg en åker, hvaraf föga var att hoppas, utropade han: här hjelper bedja och sjunga ej mer, duktigt med gödsel skall hit!päHZHAHHHH ———