koembetet, och nästan en och hvar närvarande yttrade sig, att detta ämne kräfver den största uppmärksamhet och drift af våra lärare och församlingar, emedan derpå beror till stor del sörsamlingarnes framtida bestånd och förökelse. Pastor Carlson nämnde, att han kände 3 ynglingar tjenliga för detta ändamål, andre nämnde andra. Andteligen beslöts, att konferensens ledamöter skulle uppsöka och uppmuntra sådane ynglingar, och att par stor Carlson skulle ytterligare vidtala, uppmuntra, råda och bjelpa de 3 nämnde personerna. Ett bref från studeranden E. Norelius upplästes, hvaruti konferensen hjerteligen uppmanades att egna detta ämne all den omsorg och särskilt att, i anseende till de inträffade beklagliga förhållandena vid Capital University uti Columbus, O., noga öfverväga den vigtiga frågan, till hvilket läroverk lärares uppfostran för Svenska Lutherska församlingarne bör anförtros. Efter noga öfvervägande beslöts, att vi och våra församl. sända våra studerande till Illinois State University, Springfield, Ill. Dock skulle pastor Esbjörn, såsom en af Trusteerna för detta läroverk, enskilt meddela theologie professorn derstädes, d:r S. W. Harkey, Konferensens enträgna begäran att de måtte för all del och — i alla stycken uppsostras uti den rena Lutherska läran. Församlingarne uppmanas allvarligen att åtminstone en gång dvarje år upptaga en kollekt till Norra Illinois Synodens Uppsostrings-sällskap för fattiga studerandes I bistånd, och skulle alltid kungörelse derom uti församlingarne ske å näst föregående söndag. Delegat Pihlström framställde församlingens enträgna anhållan uti Princeton, att konferensen måtte på något möjligt sätt förhjelpa dem till en lärare, eller åtminsone vidtaga åtgärder, att församlingen blefve ofta besökt af någon annan församlingslärare. Detta ämne uppsköts till följande dagen, och sammankomsten slutades med bön. Eft. m. kl. 3 hölls allmän gudstjenst, som talrikt och med särdeles andakt och uppbyggelse bescktes. Derefter beslöts att inbjuda engelske pastorn i Andover att Söndagseftermiddagen kl. 3 uti kyrkan hålla en engelsk predikan. : Lördagen den 2 Dec. Efter hållen bön återtogs ämnet om församlingens i Princeton förseende med lärare, och behandlades i sammanhang med en väckt fiåga, om icke delegat Cederstam kunde erhålla tillstånd (licence) att förvalta predikoembetet, och såmedelst göra sina studier och af Gud förlänta gåfvor mera fruktbara för hans församling. Efter mycken öfverläggning med all den uppmärksamhet, som ett så vigtigt ämne kräfver, beslöts såsom enda utvägen, att Per Cederstam examineras af examinerings-kommitån och, om examen utfaller tillfredsställande, af konferensens ordförande hos Synodens president rekommenderas till erbållande af licence såsom pastor Hasselqvists embetsmedhjelpare, med vilkor att endera af dessa bröder hvarannan söndag besöker och betjenar församlingen i Princeton, och att denna församling sålunda står under pastor Hasselqvists tillsyn samt att församlingen i Princeton beviljar Cederstam skälig löneersättning, bvarom konferensens ordförande vid dess tillämnode besök derstädes nästkommande vecka eger att med församlingen öfverenskomma. Det förökade besvär, pastor Hasselqvist sålunda måste vidkännas, ansåg konferensen ersättas genom erhållsnde af en ordentlig embetsmedhjelpare. Vidare förekom fråga om bästa sättet att till behöfvande församlingar kalla lärare från Sverige, och beslöts, att de förs. som behöfva lärare, uppmanas att bellre än att sjelfva direkte kalla dem, hvaraf lätt kunde inträffa mänga betydliga olägenheter, tillkännagifva sitt behof för denna konferens, som då går i författning om tjenliga prestmäns kallande. Och skulle trängande behof någonstädes visa sig mellan konferensens sammankomster, så beslöts, att ordföraren och sekreteraren ega att i konferensens namn och på dess vägnar sådan kallelse utfärda. Kallelsen öfversändes tills vidare till d:r P. Fjellstedt i Sverige med fullmakt för honom att kalla den prestman, som konferensen föreslår, och i händelse densamme ej besinnes tjenlig, eller ej kan eller ej vill mottaga kallelsen, då den som han finner tjenlig dertill Derpå beslöts att pastors-adjunkten Jonas Svensson i Sverige på nyss beslutna sau genom d:r Fjellstedt kallas ull pastorsembetsmedhjelpare i Chicago, och att fu Imakt med ofvan omförmälde rättighet skall d:r Fjellstedt tillsandas. Norra Illinois Synodens formulär för ledamöternas upptagande i sörsamlingarne rekommenderades olu ligen till att antagas af alla våra sörsamlingar, dock med borttagande af ordet containing; hvarefter sommankomsten afslutades med bön. Eft. m kl. 3 hölls offentlig gudstjenst, som åter talrikt besöktes, och församlingen, som i predikan blifvit allvarhigen erinrad derom att kyrkoåret just nu gick till ända, åtskildes med djup känsla aftacksamhet mot Herran för alla hans nådevälgerningar under det förflutna kyrkoåret. Advents Söndag den 3 Dec. var en särdeles nådeoch högtidsdag. Guds heliga ord förkunnades för en serdeles talrik församling i andans och kraftens bevittning och en betydhg del begingo Herrans heliga Nattvard. Dagens förnämsta och mest utmärkande högtidligbet utgjorde i synnerhet invigningen af församlingens kyrka. Ledamoterne, som efter mer än 3 ärs arbete och sträfvan, nu samlades uti det nära fullfärdiga Herrans hus, höjde med fröjd tacksamhetens lofsång till Herrans thron, och det var lätt att förmärka att de kände sig högeligen uppbyggde och styrkte att utan vankelmod fortsätta Herrans strid. Eftermiddagen kl. 3 hölls engel k predikan af Rev. Doing. Måndag den 4 Dec. Efter bållen bön förehades frågan om fordringarne för ledamöters upptagande i församlingarne, och beslöts att allvarligen uppmana församlingarne, att samvetsgrant följa den af Ev. Lutherska General Synoden uti Cap. 4 sect. 5 ofFormula Kc. of the Lutheran Churchuttalade grundsats. Konferensen beslöt, att pastor Håkanson skulle underratta sig om svenska settlementets tillstand uti Boone Co., Iowa, om det är förmöget och villigt att underhålla en lärare, om de känna någon de kunna Eeha dertill, eller önska att konferensen skall kalla en (