Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1855, sida 3

Landsorten. ÖREBRO den 25 April. Åtven du min Brutus, utbrast med bitter smärta den döende Cesar, då han bland sina mördare äfven varseblef denne man, som genom pligtens och vänskapens band var med honom nära förenad. Något dylikt kunde vi nu hafva skäl att yttra, då äfven vårt län, som hittills varit fullkomligt fritt från beskyllningar för oloflig bränvinsbränning och derför blifvit på andra orter prisadt, ej längre äger full rätt till den aktning, man förut ej kunnat neka dess laglydnad i detta afseende. Också inom Örebro län har ett beslag å olaglig bränvinsredskap blifvit verkställdt. Rörelsen hade bedrifvits i liten skala och var redan öfvergifven, såsom ej lönande, men förtjenar dock all laglig beifran dels för exemplets skull och dels derföre, att samma slags bedrägeri alltid är lika uselt, antingen bedragaren har stor eller ringa vinst deraf. Den innevånare af Örebro län, som genom oloflig bränvinsbränning förvärfvat sig den tvetydiga äran att få sitt namn kändt öfver hela vårt land, är hemmansegaren Lars Johan Jonsson i Norra Hjulön af Nysunds socken. Hos honom har kronolänsman Edström verkstäldt beslag å hvarjebanda bränvinsbränningsredskap af koppar. Pannan rymde 28 jumfrur och var 5 tum djup, samt tycktes förut hafva varit använd såsom kruka. Hatten i vanlig form och med en pipa var deremot särskildt förfärdigad för detta ändamål. Den rymde 1 kanna och 22 jumfrur. Till kylfat hade man användt ett ämbare, och såsom råämne vid handteringen begagnat vanligt maltdricka. Som sagdt, befanns dock rörelsen ej lönande utan blef derföre nedlagd. — AE a a om s5