Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1855, sida 2

Inrikes Nyheter. Götheborg. I morgon utföres, enligt hvad af annonsafdelningen synes, den af härvarande artilleriregementets musikcorps arrangerade musikaliska soirte, till förmån för en af dess medlemmar, rörande hvilken några upplysningar förut blifvit i Hand. Tidn. meddelade. Det vore utan tvifvel önskligt, om äfven de personer, som af en eller annan anledning äro förhindrade att besöka konserten och njuta af den vackra musik, hvarpå programmet bjuder, ville ändock behjerta det goda ändamålet. P. T. meddelar följande utnämningar: Vid vägoch vattenbyggnads-corpsen: till major, kaptenen i nämnde corps, F. W. E. C. Veijonancker, samt till kaptener, löjtnanterne i samma corps L. M. Nordenfeldt, C. A. Adelsköld, H. Elworth och L. P. Hellström; till underlöjtnant i flottans mekaniska corps, ynglingen frih. O. S. von Otter, samt till kyrkoherde i Öregrunds stadsoch Gräsö landsförsamlingars pastorat af erkestiftet skolläraren i Norrtelje O. A. Brundin. Med dagens ordin post hafva från Stockholm följande underrättelser anländt: Konungen har utnämnt historiemälaren J. Höckert till svensk kommissarie och kandidaten Tidemand till norsk kommissarie för de sköna konsternas aldelning vid den föreståendo expositionen i Paris. Man kan ej undgå att anmärka, att det åtminstone nu ej bör blifva brist på arrangörer af de svenska expositionsartiklarne i Paris. År 1851 begagnades ensam konsuln på stället till kommissarie; i år anställes ett par kommissarier i Paris, och dessutom utsändes en hel liten regringsbyrå, med chef, sekreterare och andra underordnade agenter, hvarjemte en särskilt bankir skall handhafva exponenternes penningtransaktioner. — Norrmännen hafva till allt detta endast utsett en person. — Naturligtvis är den svenska beskickningen äfven rikligt honorerad. Så lärer tit. Brändström ensam erhålla ett arfvode af 700 rdr bko i månaden. Mången undrar ock med hvilka förtjenster hr Brändström ådagalagt sin behörighet till en daglik befattving. Åtminstone äger han ingalunda den tillgänglighet i tal och väsen, som för en sådan befattning vore önskvärd. Deremot äga vi en person, som tyckes böra hafva varit sjelfskrifven till ett sådant uppdrag, nemligen öfverdirektören Wallmark, hvilkens vetenskapliga förtjenster säkert icke äro obekanta i Frankrike och hvilkens praktiska skick