Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1855, sida 1

Novell af M. Giörup. Öfversåttning från Danskan. (Forts. fr. N:o 88.) Kusken smällde med sin piska och höll framför hufvudtrappan. En gammal hushållerska kom ut, tog emot Hubert och sade honom, att majoren för ögonblicket ej vore hemma, men säkert snart skulle komma. Ett rum anvisades Hubert i andra våningen, hvarifrån han hade en förtjusande utsigt. Hubert klädde om sig, stoppade sin pipa och började anställa betraktelser öfver hur hastigt man nu för tiden kan blifva inkastad i de mest olika förhållanden och situationer. Det var knappt ett dygn sedan han rört sig i husvudstadens bullrande lif, midt ibland nutidens ideer och företeelser, och nu befann han sig på en gammal riddareborg, der allt, tillochmed möblerna, förskref sig från en längesedan försvunnen tid. Emellanåt tittade han ut genom fönstret, för att öfvertyga sig om, att icke alltsammans endast var en dröm. . Ändtligen hemkom majoren. Han emottog sin systerson med hjertlighet, och bad honom ursäkta om han ej skulle få serdeles trefligt i en gammal enklings sällskap. — Du vill troligen gå tidigt till sängs, sade han, då du måste vara trött efter resan, jag vill derför säga till, att vi få spisa något tidigare än vanligt i afton. Hubert hade intet att invända mot detta arrangemang, och sedan aftonmåltiden blisvit intagen, tog han god natt och gick till sängs. Det var flera år sedan Hubert sett sin onkel, men alltid hade han tyckt mycket om honom, och under aftonens lopp hade han sagt för sig sjelf, att han aldrig förr sett en så vac ker gammal man. De hade tillsammans uppgjort planen för en liten utflygti trakten dagen derpå, och Hubert gladde sig rätt mycket! häråt samt åt onkelns sällskap. Han låg länge utan att kunna insomna. Det var en stjernklar afton, men månan var ej upe. Då och då glimmade en kornblixt på horizonten. Huberts tankar föllo ovilkorligen på de spökhistorier han hört om gamla riddarborgar, och han betviflade icke att ju Höjborg äfven egde sina. Han beslöt att redan dagen derpå fråga sin onkel här