Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 april 1855, sida 1

Rosen på Heden. I Norell af I. Giörup. Öfversåttning från Danskan. (Forts. fr. N:o 85.) Ofta smög jag mig åter bort, emedan jag tyckte det vara synd att fråntaga honom hans bästa ögonblick; ty då jag ryckte honom ur illusionernas verld, blef hans öga matt och handen darrande. — Det kan nu vara omkring sjutton eller aderton år; sedan han lemnade Köpenhamn, för att någon tid uppehålla sig! i södra Tyskland. På sin resa kom han till Munchen, der han gjorde bekantskap med en gammal och af sin samtid misskänd bildhuggare vid namn Stein. Denne var mycket fattig, men Rosenberg, inspirerad af hans verk, antog sig honom och understödde honom, och då mellan de flesta länders konstnärer råder ett slags frimureri, emottog Stein utan betänkande den yngre men firade kollegans understöd. Detta erbjöds likväl längre fram icke af beundran för den gamle mannens konstproduktioner, utan derför, att han hade en enda dotter, hvars skönhet älven gjort intryck på Rosenbergs eldfängda hjerta. Denna dotter var knappt sjutton år gammal, och af det slags skönheter, som man ofta finner i södra mellersta Tyskland, och om hvilka man ej riktigt vet huruvida det rinner sydländskt eller nordiskt blod ij deras ådror. Det ena ögonblicket kunde hon vara passionerad och eldig, då kunde hon betrakta en med dessa underligt slammande blickar, som förmå uttrycka så mycken kärlek och så djupt hat; ett annat ögonblick åter var hon tyst och sluten, nedslog ögonen och var, med ett ord sagdt, helt och hållet förändrad, men alltid vacker och förtrollande, hvilket hon ännu är; ty ehuru vid några och trettio års ålder, ser hon likväl ut att vara blott några tjugu år, fastän hennes karakter förlorat något af sin fordna eldighet. Nog af, Rosenberg blef som sagdt kär i den unga flickan, som dock ej kunde tåla honom, ehuru! han var vacker och förstod att lägga sina ord väl. Flera gånger vågade han tala om sin kärlek, men förväfves; då kom hans blod i jasning, och han svor att hon skulle bli hans. På fintligt sätt förstod han att göra sadren gynsamt stämd för partiet, så att denne använde allt sitt inflytande hos dottern, som likväl: motstod alla hans böner och öfvertalningar. Då kallade nigra