Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 april 1855, sida 1

lemän till häst. Jag var sjelf bland detta antal, men Sir Charles, som i början med glädje antagit vårt anbud, ändrade sin plan, lörklarade krigslagen i Ballaraat och ditsände 1000 man militär, hvilket utgjorde hela vår beväpnade styrka, så att efter densammas afmarscherande hans eget och Rättvisans palatser måste bevakas af frivilliga, hufvudsakligen unga män från handelskontoren. Tillfölje af de upprepade beskyllningarne mot främlingar uppmanades alla utländska konsuler att, med all den makt och moraliska inflytande de ägde, verka för den allmänna ordningen. Proclamationer blefvo derföre utsardade från alla konsulater, uti deras nationers respektiva språk, och uppskickade till minerna. Courirer från Ballaarat bragte emedlertid alltjemt blodiga nyheter, storm-möten höllos på stadens öppna platser, folktalarne slungade från sina tribuner åskviggar mot regeringen, allt tydligare uttalades sympathier för insurgenterne, allt starkare dånade ropen: ,ned med ministeren! Det ligger något rysligt högtidligt deruti, när folket tager styret i sin egen hand. Som en väldig sorss går solkviljan framåt, krossande hvarje hinder i dess väg, och för folkets majestät måste äfven konungarne böja sina krönte hufvuden. Stör den icke, den böljande massan, der den vältrar sine vågor framåt. Dess värf är heligt, om den ock är bedragen! Hör desse talare, som förstå att rycka massorna med sig, att leda viggen! De äro inga slätkammade herrar, inga santasiens hjeltar, som med poesiens blomsterdosft berusa den oråkneliga hopen . . . de äro män af folket, simpla män, som tala simpla ord, män med röst som lejon, och väldigt dånar i hvarje öra deras ord, och handen, som ger eftertryck deråt, faller likt en slägga på tribunen. Melbourne i rörelse, krigslag i Ballaarat, och regeringen utan beslutsamhet! Konsulerne dolde sig under neutraliteten af sine flaggor, men insågo sin skyldighet att utsträcka detta skydd äfven öfver sine landsmän vid guldfälten. Gouvernören gynnade denna plan i tanke att konsulernes dervaro skulle imponera på de upproriske främlingarne, och direktören för Australiens störste bank anhöll särskildt att svenska konsuln måtte taga sitt qvarter i bankbyggnaden i Ballaarat, för att med sitt vapen och sin flagga värna millionerna som lågo omyntade i hvalfven, och för hvilkas säkerhet man darrade. Medgafs. Alla konsulerne kunde icke lemna Melbourne. Det beslutades derföre att amerikanska, franska och svenska skulle afgå med fullmagter att handla för de öfrige. Amerikanarn, M. Talatan begaf sig genast utaf. Franska generalkonsuln, grefve de Chambrillan med sin sekreterare och svenske v. konsuln, M. Kent med undertecknad, skulle afresa andra dagen. Hela natten arbetade jag på ett tal till mina landsmän, inpackade riksvapnet och unionsflaggan, och min skräddare var sysselsatt med min öfriga utrustning, som bestod i den svenska civiluniformen, men ödet beslöt att hvarken talet eller de öfrige tillredelserna skulle komma någon till nytta. Om morgonen voro alla knutarne beslagna med proklamationer så lydande: premiermini1 rs