Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1855, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Från den 26 till den 31 sistliune månad dömdes följande personer att plikta för olagaa försäljning af brånvin och andra starka drycker. Målaren C. T. Forsberg i Robertssons hus vid Fattighusgatan, inga rättigheter, 20 rdr bko eller 16 dagars fängelse vid vatten och bröd samt dessutom 50 rdr bko i utskänkningsafgift. Löunkrögaren Anders Eriksson i huset n:o 31 istadens Ill:te rote vid Stigbergsliden, 20 rdr eller 16 d. fäng. vid v. och br. samt 50 rdr bko. Förre säckbäraren Olof Nilsson på Gula Brickan i Nya Haga, 2:dra gången. 20 rdr eller 16 dag. fängelse vid v. och bröd samt 50 rdr bko. Bagaremästaren Edmans hustru, Gustafva Ulrika, i Ringners hus uti Nya Haga, 10 rdr eller 9 dagars fängelse vid vatten och bröd samt 50 rdr bko. Handelsbetjenten J. Carlsson i Husbergs hus vid Husargatan i Nya Haga, 20 rdr eller 16 dag. fäng. vid v. och bröd samt 33 rdr 16 sk. bko. Den 26 sistl. månad hade tvenne karlar i bonddrägt inkommit uti handlanden F. W. Bruzelii läderbod vid Sillgatan, der de utbjudit till salu två halfvor sulläder å I rdr skålp., men småningom nedsatt priset ånda till 24 sk., hvilket naturligtvis väckte misstankar om åtkomsten, hvadan hr Bruzelius lät tillkalla den på samma gata stationerade poliskonstapel N:o 27 Isakson, som inrapporterade saken till kommissarien Wickstrand, hvilken förhörde junkrarne, som då besunnos vara drängarne Anders Carlsson och Anders Johansson, i tjenst hos garfverifabrikör L. Svahn i Kongsbacka, frän hvilken de erkände sig ha stulit läderhalfvorna. Vid undersökningen i polisen sistlidne Tisdag, då fabrikör Svahn äfven kom tillstädes jemte dennes tredje dräng, Anders Andersson, vidhöllo de med tjufgodset gripna drängarne sin förra uppgift eller att de stulit lädret, men att detta skett i samråd med Anders Andersson, hvilken egentligen varit den, som uppmanat dem härtill, enär han, då Carlsson och Johansson visat sig rädda för att ingå på ett sådant förslag, yttrat, att det icke vore farligt, ty husbonden hade så mycket läder, att han icke kunde märka om de emellanåt ,omsatte några partier derafk. Tillfölje häraf hade Andersson i Söndags nedtagit de båda läderhalfvorna från en vind, hvilka han gömt uti ladan till påföljande morgon, då Carlsson och Johansson instufvat dem å ett lass, hvarmed drängarne för husbondens räkning skulle begifva sig hit till staden, för att hem: ta råa hadar. Vid försöket att ,omsätta lädret, blefvo de likväl, på sätt förut är nämndt, här gripna på bar gerniag. Andreas Andersson deremot ville alls icke godkänna sina kamraters påstående, utan förklarade sig icke ega ringaste delaktighet i stölden, derom ban sade sig icke haft någon kännedom. Ransakningen förekommer åter hos rådhusrätten i Kongsbacka, dit drängarne Carlsson och Johansson komma att förpassas genom K. Besallningsh. försorg, men under tiden skola de sitta i länshäktet.