Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 april 1855, sida 1

— Ninns, du har ju fått mitt kort? — Ja, jag har: tack skall du ha. — Och mr Octavius Budden aflägsnade sig, lemnande sin kusin, hvilken blickade framåt mot sin visit den följande söndagen med känslor, liknande en fattig poets, då han väntar det månatliga besöket af sin värdinna. Söndagen kom; himlen var strålande och klar; hopar af folk, uppgörande sina olika planer för dagens nöjen, skyndade utelter gatorna; och alla menniskor sågo så glada och belåtna ut, undantagandes mr Augustus Minns. Dagen var skön, men värmen var betydlig: under tiden hade mr Mians arbetat sig frarå i skuggan på Fleetstreet. Cheapside och Treadneedlestreet, han hade blifvit temligen varm, ansenligt dammig, och på köpet var tiden långt framskriden. Emellertid stod, genom en högst ovanlig lyckträsl, en omnibus väntande vid Flowerpot, hvaruti mr Augustus Minns uppsteg, på kuskens högtidliga försäkran att vagnen skulle om tre minuter sättas i rörelse — emedan det var den längsta tid, som den enligt en parlamentsakt tilläts dröja. En qvarts timma förflöt, och det förspordes ej några tecken till aflärd. Minns såg på sin klocka för sjette gången. — Kusk, skall ni fara eller ej? skrek Minns,