Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1855, sida 1

styrkan hålla de sig tappert, och den omständigheten att ingen af deras manskap faller, bevisar oss, att de mästerligt förstå att möta lansen med bajonetten. Emellertid har äfven den sista kosackafdelningen, åtföljd af de först siyktadegrårockarne, redan hunnit fram till den nuvarande stridsplatsen. Saken blir kritisk. Men nej! nu nalkas äfven å vår sida undsättning. De tappre Spahis vid fältvakten storma framåt. Det är en half sqvadron. Vid deras åsyn göra Ryssarne höger om vänd och taga till flykten allt hvad hästarne förmå. De lemna sitt infonteri i sticket, det blir tillfångataget och transporteradt till lägret. Första sqvadron-afdelningen af Spahis sätter efter de flyende Kosackerna. Da plötsligen — sedan de nästan upphunnit dem — ändrar sig scenen åter, ty bakom en till venster af fienden uppkastad höjd framrusar en sotnie (100 mau) Kosacker, förande med sig en amusette (1 fZ:dig kanon), och från sidan af muren frammarscherar ett kombani grenadierer. De sistnämnda gifva en salfva, hvaraf vi dock endast märka röken, då ljudet af densamma döfvas af det från en i värt granskap stående 80sb:dig kanon. Äfven amusetten har lossat skott. Spahis vända sig till flykt; fyra af dem hafva stupat. Fienden sätter efter dem. Från vår sida framrycka äfvenledes infanterister; det är en afdelning Vincennerjägare, hvilka genast lemna lysande bevis på sina gevärs säkerhet och skottvidd, ty flera Kosacker störta till jorden; vid den ökade stridsmassan är det ej möjligt att räkna dem. Spyahis återkomma slutligen till sin sqvadron, hvilken, likasom jägarne, lugnt qvarblifver på platsen. Då — på en gång börjar det midt emot liggande fiendtliga batteriet att spela. Dess kulor flyga i de våras led, görande ett fruktansvärdt nederlag. Värt kavalleri skyndar inom omkretsen af våra skansar; jägarne — medförande de sårade — anträda i långsamt skridt samma väg. Snabbt som blixten äro Kosackerna bakefter dem. Den sista jägarafdelningen gör front mot dem och ger dem en salfva, af hvilken de visserligen skingras, men genast åter fortsätta samma lek. Ännu en salfva, och tre af dem störta baklänges till marken. Dessa uppiyftas af sina kamrater och föras tillbaka till fästningen. Men samtidigt härmed hafva tvenne andra begagnat ögonblicket af elden, för att derunder ströfva längs efter flanken och kasta en tjärad snara (kallad arkan) öfver hufvudet på slygelmannen. Släpande den sålunda fångne efter sig, jaga de i fyrsprång bortåt fästningen. Fiendens batteri börjar åter dåna, dess granne instämmer och flera ryska båtaljoner blifva synliga på fria fältet. Ett utfall är i görningen. Afven å vår sida börjar den skarpare kanonaden, och det slås alarm längs efter lägret. Undan der! ropade den oss närmast stående skildtvakten, kommenderingen kommer! — Ehuru ogerna måste vi likväl åtlyda denna tillsägelse, och det till vär lycka, ty knappt hade vi lemnat platsen, innan vår der innehafda ställning intogs af en bomb, som, kreverande, slog geväret ur armen på den der posterade soldaten, utan att likväl skada karlen sjelf. — Dagligen inträffa i Balaklavaoch Kamieschhamnarne nya förstärkningar och ammunitionssändningar. Kamiesch omgifves nu äfven med befästningar, hvilket arbete blisvit tilldeladt 9:de franska divisionen. Äfven vårt Balaklava erhåller nya befästningar och hotor att dymedelst för fienden bli ett nytt Kalafat, i fall han skulle våga anfalla platsen, hvartill han, för att döma efter flera starka rekognosceringar, tycks ha rätt god lust. Bland det hit nyankomna förstärkningsmanskapet gjorde de för omkring 10 dagar sedan anlände fourirerna vid de tre engelskt-indiska kavallerioch fem insanteriregimenterna, hvilka skola inträffa i medio Mars, det allmännaste uppseende. Hvad dessas tapperhet beträffar, så kunna vi naturligtvis ej bedöma den, men i afseende på deras konstitution kan man påstå, att den just icke är af den starkaste. En lycka för dessa trupper, att de anlända först nu; två månader tidigare — och solen skulle i dag lysa öfver deras grafvar. — Med solskenet har det på sednaste tiden varit något klent. Vädret hade åter blifvit ganska dåligt. Nu tyckes det vilja bättra sig. Den kyliga och fuktiga temperaturen har nyligen åter betydligt ökat antalet af våra patienter; skörbjuggen vill ännu alltjemt ej ge med sig, och äfven typhus börjar ånyo sitt dödgräfvar-arbete. — Från den 21 Febr. till i dag strides nästan hvarje natt häftigt i trakten kring Malakow-bastionen. Den med belägringen af denna punkt sysselsatta 6:e franska divisionen har dervid lidit svåra förluster, fienden ej mindre. Under natten till den 25 lyckades det att fördrifva fienden ur utanverken vid berget Sapun, dock kunde eröfrarne endast bibehålla dessa verk i 12 timmar, emedan den ryska elden från fästningsvallarne verkade för häftigt. Man måste rasera den vunna positionen, och kunde sedan ej hindra att Ryssarne uppkastade nya förskansningar, hvilka i morse redan voro fullbordade och försedda med kanoner. Lyckas det oss att taga tornet och bastionen Malakow, så äro vi äfven herrar öfver militärhamnen, och den fientliga flottan är då så godt som förlorad. — Fransmännen hafva utvidgat sina lägerplatser nästan ända till Tschernaja dalen och betäckt öfra delen af den åt detta håll blott föga branta sluttningen med sina tält. Ryktet att kejsar Napoleon sjelf skall komma till Krim och föra befälet vid fä-tningens stormning, bibehåller sig fortfarande och skall tillochmed finna tro bland högre officerare. — Mellan Fransmän och Engelsmän hafva på sednaste tiden ledsamma uppträden egt rum, hvilka icke sällan ge anledning till läger-polisens mellan