Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1855, sida 3

stein tvättas sildukarne alltid i varm lut samt sköljas sedan i rent vatten. Ett sint durkslag af förtent jernbleck är den bästa silduk och kan hållas rent utan möda. Har mjölken nu lyckligt genomgått dessa båda operationer, så föres den från ladugården, betet eller ängen till mjölkkam naren. Man bör härvid sorgsälligt tillse, att mjölken ej alltför mycket sqvalpas och sålunda kommer i stark beröring med luften, hvars syre genast inverkar på henne. Mjölkkammarens beskaffenhet är af stor vigt. Han bör kunna hållas sval om sommaren samt tillräckligt varm om vintern, och anses 12 å 15 grader Cels. vara den lämpligaste temperaturen: äfven bör sörjas derför att luften i mjölkrummet alitid är frisk och ren. Mjölken silas nu i bunkarne, af hvilkas beskaffenhet mycket beror. Bunkar af trå äro de sämsta, och måste målas med oljefärg för stt blifva användbara. Bunkar af glas, stengods eller portslin äro goda, men bräckliga. De bästa äro af jernbleck, invändigt förtenta eller målade med fast och härd olja färg. — Sjelfsilningsapparat, som gör dem dyra och svåra att hålla rena. kan ersättas genom användandet af en liten häfvert (sifon) af glas, hvarmed mjölken aftappas, då gräddan blir qvar. Så sker i många mejerier i England. Att den äfven kan frånskiljas med vanlig skumning behöfver ej Sägas. Högst angeläget är att skumningen sker innan mjölken har antagit någon syra. Underlåter man detta så får man ostpariklar i eräddan och följaktligen i smöret, som deraf inom kort tid härsknar och aldrig länge kan förvaras godt. Med ett ord: mejeri ägarens hela sätt att tillvägagå, vid beredningen af godt smör, kan sägas vara en bestandig strid mot syra i mjölken, emedan hela hans framgång beror derpå. Main bar derföre föreslagit att till mjolken sätta kolsyradt natron, och Trommer har i en utgifven skrift högeligen förordat denna metod. Det vissa är, att den icke funnit någon ingång i praktiken. Natron är ett alkali och smöret är ett fett ämne. Men alkalier och feta ämnen bilda såpa. Smöret förlorar också genom en sådan tillsats af natron hela den friska och behagliga smak som gör godt smör så angenämt. Det har på sednare åren uppstått en slags mani, att med snabbgående tjerninrättningar bereda smör på några få minuter. Vanligen får man härigenom löst och dåligt smör. Det är, vid bedömmandet af en smörtjerna, bättre att hon ger godt och mycket smör, än att det vinnes några minuter hastigare. Vår gamla svenska smörtjerna är ganska god, men har dock sina olägenheter, särdeles vid varm sommarluft. Både Antbonys och Rowans smörtjernor (begge afritade i EK. Landtbruksakademiens handlingar lI:te del) äro mycket goda tjernor. Den sistnämnda har varit använd i hr Hedengrens på Risberga utmärkta mejeri i många år. Sedan nu smöret är färdigt, återstå trenne vigtiga operationer: dess bearbetning, saltning och inpackning. I Holstein, der man i grund förstår konsten att göra smör som håller sig, tvättas det aldrig. Det nedsänkes väl vid stark sammarhettaj uti iskallt vatten för att svalna och blifva fastare, men det knådas aldrig i vatten, såsom vanligen sker i Sverge. Man valkar det blott på ett slätt bord eller stenskifva, till dess att mjölken blifvit utpressad. Derpå betäcker man det med salt och låter det stå i 12 å 24 timmar. Härefter valkas och slås det för andra gången och får ånyo hvila i 24 timmar; nu tillsättes ytterligare något salt och bearbetningen förnyas för tredje gången. Smöret, som genom den myckna bearbetningen förlorat hvarje droppa af tjernmjölken, synes nu torrt och liknande vax. Det nedpackas då i tunnorna, hvarvid iakttages att inga tomrum uppstå, hvarjemte tillses att laken, som bör vara fullt mättad med salt, alltid står öfver smöret och betäcker det. Saltet som användes är alltid renadt, torkadt och fint rifvet. Kan man ej få köpa renadt salt, så kan hvarje landtman rena det sjelf. Man slår nemligen i ett kärl en kanna kokhett vatten på 30 skålp. salt, omrör det hela då och då under ett par timmar och låter det lösta afrinna genom en gles duk. Saltet som qvarstannar är nu rent och upphänges i duken till torkning. Den genomrunna vätskan kan användas till kreaturen. Den qvantitet salt som användes utgor vanligen 3 till Å— of smorets vigt. Tunnorna, i hvilka smöret packas, böra vara sullkomligt täta, så att de qvarhålla laken, samt snygga och äfven till det yttre vackra, hvilket alltid rekommenderar varan. Sammanfatta vi hvad ofvanföre blifvit anfördt, så synes det, såsom vi redan anmärkt, alt smörberedaren sär stadd i en beständig strid mot syret, i anseende till dess skadliga verkningar på hans operationer, och att de verksammaste vapnen äro snygghet, ordentlighet och påpasslighet. Hvad det sista beträffar, så må det tillåtas oss nämna, att i Holstein, der det bästa smör beredes, stiger ofta mejeriförestånderskan upp midt i natten, för att skumma mjölken; ty då luften är varm, kan en mjölk, som om aftonen ännu icke hunnit fullt afsätta sin grädda, vara sur på morgonen. Men ännu ett vilkor återstår för erhållandet af godt smör, och detta består i fodrets beskaffenhet. Landtmannen är för nämnde ändamål inskränkt till vissa foderämnen. Dessa bestå af gräs eller hö, klöfver, vicker, lucern m. m. samt sädesarterna och deras halm; men han måste sorgfälligt undvika alla rotfrukter, oljekakor, drank, med mera dylikt. Man kan med varsamt användande af sistnämnda foderämnen, visserlgen få godt smör — d. v. s. smakligt om det förtäres färskt; men icke något som håller att länge förvaras. Det finnes äfven ett sätt att bereda mycket godt smör, genom att tjerna mjölk och grädda tillsammans; men okunnigheten om rätta sättet, att begagna den deraf uppkommande stora qvantiteten tjernmjölk, har hittills hindrat dess allmännare antagande. Man behölver då ej hela bestyret med mjölkbunkar, uppsilning och skumning m. m., utan aftonmjöken får stå i större kärl öfver natten, och blandas med den dagen derpå erhållna morgonmjölken, samt tjernas. Den stora qvantitet som här på en gång skall behandlas fordrar stora smörtjernor, hvarmed icke alla äro försedda; men vi tro för vår del att denna metod, som mycket begagnas i Ayrshire, är den mest inkomstgifvande af alla, om man rätt förstår använda stjernmjölken för ostberedning, så vida den ej kan afyttras i sitt oförvandlade skick. NS