Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1855, sida 1

Plantageegarens Bouppteckning. Berättelse al E. Sourestre. (öfversättning.) I Begge stannade vid ingången till ekskogen, som förer till vägen från Montgomery. — Följ mig ej längre, sade den unge mannen; din far är lidande och väntar dig. Den unga amerikanskan fattade hans hand. — 0, min Gud! redan lemna dig!... — Gråt ej, min goda, min älskade Jenny, du skulle beröfva mig allt mitt mod. Om du visste hur ledsamt det är att resa! hur länge jag tvekat, när m:r Jackson talat med mig om denna befattning i Boston! Men jag har måst gifva vika för förnuftet. Din fars affarer äro sämre än han sjelf tror: hans sjukdom förvärras med hvar dag; i hvilket ögonblick som helst kan du vara utan skydd, Jenny!... Genom att mottaga denna plats, som blifvit mig erbjuden, betryggar jag bådas vår framtid; jag skall nu hafva ett tak att emottaga dig under, och, inom några månader, hvad som än må hända, skola vi vara förenade för alltid. Ar ej detta ljuft att tänka på?