Mitt ärende är högst angeläget och jag får icke dröja alltför långe. Jag har ett bref till er. — Ett bref? — Ja! och tillåt mig få lemna det här, på det ni ej må behöfva allägsna er från er herres dörr. Jag kan ju få afbörda mig hela min kommission på stället? — Och med detsamma steg hon in och tog plats i en stol. — Hvem är ni? — frågade Tidell, något förundrad öfver detta sätt att så hastigt göra sig hemmastadd. oe Hvem jag är? Jag trodde jag var er bekant, ty verkligen, herr Tidell, påminner jag mig hafva sett er många gånger springa upp lilla väge n i östra slottsflygeln. Ni minnes väl hvem som bodde der? — Om jig minnes det? O, herre min Gud! — usbrast Tid ell helt förtjust. — Men tillåt mig fråga hvem ni är? — Mitt namn är Dorothea, och jag är, eller rättare har varit kammarjungsru hos hennes majestät, drottningen af Sverge. Ni vet att druttning Kristina tycker om tyska fruntimmer. Jag är kommen från Hamburg och har nu fått mitt afsked för att resa dit igen, sedan min fader nyss aflidit och efterlemnat en betydlig förmögenhet. Emellertid, och som skepparn, med hvilken jag reser skulle lägga till i Kalmar, för att lossa en del af frakten, så har jag begilvit mig hit ... oo Ni känner min Malla? — asbröt Tidell otålig öfver den stora vidlyftighet hvari han inlåtit sig. Grehvinnan Oxenstjernas kammarjungfru. Jo min herre, henne, som ni långesedan glömt. — Hvad säger ni, jungfru Dorothea? — Men det var sannt! Jag sade ju att jag hade bref till er? Och det har jag ock! Se här är det. — Tidell tog det framräckta brefvet, vände det ett par gånger mellan händerna, lade hufvudet åt sidan och betraktade det, samt tryckte det ändtligen till sina läppar. Derpå tog han ett elddon, gick ut i korridoren för att icke väcka den löregifne patienten, och kom tillbaka in med en påtand lampa. Han bröt nu och läste. Den arme Tidell! Han blef blek som ett lik och utropade alldeles utom sig: — Hvad är detta för ett sju dj — spektakel? — Hvad, herr Tidell? — frågade brefförerskan. — Kan ni undra på Aer. bedragna fästmö tagit sitt parti och slagit upp med er? — Rusckis astmo? Hvem har bedragit henne? Inte jag! Forts.)