Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 mars 1855, sida 3

sedan. hafva tänkt sie möjligheten häraf? och dock har man kommit ännu längre. Till mediciaska sall-kepet i London har, för någon tid sedan, en Benjamin Richardson insändt ett medd-lande om ett nytt anestnetiskt medel, det han funnit lika verksamt, som ther och kloroform, och som derjemte skall hafva den fördelen framför dessa tvenne sub-tanser, ott det icke medförer någon fara för lifvet, såvidt han kan sluta af de talrika försök han sjort på djur. Den substans han använder, är den ånga eller rök, som utvecklar sig vi! förbränningen af ett slags Lycoperdon, hvars inondande enom några minuter, stundom ock inom nägra sekunder, hos djur frambringar senomener af en fullkomlig etherisation: slapphet i alla kroppsdelar, förrminskning af njertats slag och af andedragen, bedöfning, känslolöshet. — Richardson har upprevat dessa försök under flera veckors tid på kottor och hundar af allo å drar, och de hafva alltid lyckats for honom. Han har kunnat förlänga de anesthetiska verkningarna ända till två timmar, förminska ondedragen till sex i minuten, och alltid. äfven då kroppen blifvit kall, pupilterna Styfva. bjertslagen långsommare, kanslolosheten så fullkomlig, att djuret såg ut att vara verkligen dodgt. alltid har det lyckats honom att utan möda återupplifsa detsamma, genom att upphäfsa verkningarna af röken från denna svamp (så kalla Engel-männen detta slags champignon — ly coverdon proteus eller vanligtvis i England — pu ffball.) Roken af denna lycoperdon har i lång tid varit ansänd i England, isynnerhet framför svafvelrök, for att döfva bien, då man vill uttaga inaehallet ur deras kupor: den har den fördelen, att den icke dödar dessa insekter, och det är just denna egendomlighet. som nsifeit Richardson den iden att använda den såsom eli enestetikum. Utvm sina försök på djur, har Richardson åfven anställt några på sig sjelt, och dessa hafva frambragt verkningar, analoga med dem af etnerisation. Han har gifvit dessa champignoner, hackade med kött och kokade i mjölk, åt hundar, hvilka ätit dem med begärlighet och icke erfarit nägon verkan af dem. I Italien åt man dem friska med salt till, och uppfinnaren anförer flera af sina vänner, hvilka ätit dessa om hösen och anse dem för en delikat rätt. Förhåller det sig nu så, att inandandet af röken från denna substans icke medlör någon fara, som så ofta är händelsen med tether och kloroform, så inses lätt vigten af detsammas användande. Redan då upptäckten af ether, såsom ett medel att frambringa anesthesi, blef kändt och bragt i användande, frågade man sig sjelf på fullt allvar, om icke detta tilistånd af bedöfning, srambragt genom detta eller andra medel, kunde förlängas, icke i minuter eller timmar, utan i veckor, ja, hela månader, och om i naturen gåfves exempel på dylika fenomener, bvarvid tanken naturligtvis föll på de djur, hvilka ligga i vintersömn, såsom björnen, markattan, murmeldjuret och andra. Denna Richardssons upptäckt, som bevisat möjligheten af att bibehålla lifvet med sex andedrag i minuten, har alldeles upplifvat min ids, säger derpå en fransman, AmedE2 Joux. Tänk er (och le icke deråt) en låda, som upptager röken af denna svamp under en, två, tre måuader, efter behag, och som innesluter en eller flera individer bedöfvade under denna tid. Föreställ er vidare och på fullt allvar ett etablissement med ett större eiler mindre antal små rumEn herre kommer då in i ett sådant etablissement med sin hustru och ett par barn, och värden tilltalar honom då sålunda: — Min herre, hvad önskar ni? — Att blifva bedöfvad i tre månader; affärerna gå icke, det finns intet arbete att få, och vi behöfva icke vara till, existera, förrän vid den och den tiden, dagen och timman. — Godt, betala hyran för eder cell, och ni skall blifva väckt det ögonblick ni önskar. På den nämnda dagen och timman låter man verkningarne af röken från Lycoperdon, eller hvad man eljest har användt, upphöra; vårt folk går ut ur sin cell, helsar mycket höfligt, i det de rekommendera sig, att få återkomma, om det skule behöfvas, och gå sedan till sina förrättningar. Detta tyckes ju vara besynnerligt och liknar en krönika. Det fattas icke exempel på en skenbar död och sömn, tillochmed mycket lång. Utan att tänka på djur, hvilka ligga i vintersömn, bibehålla icke träd och frön, nedlagda i jorden, sin kraft att gro och lefva upp efter århundradens förlopp ?