Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1855, sida 2

engelska lararetterna 4983 underbesal och soldater och 76 ossicerare. Dödligheten asftog sortsarande, ehuru blott obetydligt. Agenten betecknar 3:ne personer såsom de, hvilka varit Största skulden till den i brittiska hären utbrutna stora dödligheten, och dessa 3 äro lord Raglan, D:r Andrew Smith, generaldirektör för medicinalväendet och lord Stratsord de Redclisle. Lord Raglan har upposlrat trupperna derigenom, att han af högmod anvisade dem en andel i belägringen, hvilken de i anseende till sitt antal och sin organisation icke voro vuxna; Dr. Smith har genom sin krypande eftergisvenhet för högre stående och genom sitt hbelallande, vresiga sätt emot underordnade omåjliggjort hvarje reform i lazarettsvasendet; lord Stratford har bekymrat sig om ingenting, blott en enda gång visat sig på ett lazarett och fullkomligt försummat sin pligt som högsta brittiska myndighet på stället. Morn. Herald har en skrifvelse från engelska lägret af d. 16 Feb., hvilken innehåller följande: General Jones förtäljes hafva förklarat det Sebastopol icke kan tagas förrän fästningen äfven inspärras från norra sidan, hvartill erfordras ytterligare 100,000 man. — Ryssarne arbeta dag och natt på nya befästningar, hvarmed de ytterligare förstärka platsen. De hålla på att sullanda en andra palissadlinie och gräfva en djup graf, som skall omsluta deras verk. — Engelska jernvägen är nu färdig på en sträcka af en mil. — Skörbjuggen begynner nu aftaga, men febrar bringa mycket folk på sjukhusen. — Det är ej sannt, att tidningskorrespondenterna blifvit utvisade från engelska lägret. Lord Raglan har blott på det höfligaste anmodat korrespondenterna för Times och M. Chronicle att vara försigtiga i sina meddelanden. (Då korrespondenserna från Krim äfven sortsättas i franska bladen, ser man deraf att det ej eller gjorts allvar af hotet att förbjuda alla meddelanden från franska lägret till tidningarne i Frankrike.) Enligt en skrifvelse från Konstantinopel af d. 15 Feb. i Semaphore har gen. Niel ankommit till nämnde hufvudstad för att påskynda inskeppningen as en ofantlig mängd ammunition och artillerimaterial samt ett stort antal hästar. Derjemte hade han bestält 10,000 skanskorgar och 40,000 saschiner. Man bemärkte i alla grenar af sranska armåens sörvaltningsväsende en fördubblad verksamhet. (Detta var väl förberedelser till de storartade ting som skola utföras efter Napoleons ankomst.) Till Militar-Zeit. har skrifvits från ryska lägret rörande assaren vid Eupatoria d. 17 Feb., att general Pawlow, som var högste befälhafvare för de utanför Eupatoria stående ryska trupper, att Osten-Sacken blifvit förstandigad att ej företaga något allvarsamt anfall på staden, innan divisionerna Pawlow, Chrulew och Korff erhållit de förstärkningar de väntade. I enlighet med detta förständigande undveko äfven Ryssarne hvarje allvarsammare strid. Den 17 företog divisionen Chrulew utan understöd af de andra trupperna en större rekognoscering i nordlig riktning och framträngde ända till närheten af förskansningarne; der lisligt emottagen af turkiska trupperna, drog sig Chrulew elter obetydlig förlust tillbaka till sin förra ställning. De i striden deltagande ryska trupper utgjorde 18,000 man. — Tidningen tillägger, att om divisionen Pawlow, hvilket dock Ryssarne ej vilja medgisva, liktidigt varit engagerad, skulle Ryssarne, säsom de allierade uppgisvit, utgjort 40,000 man. Samma tidning förtäljer följande anekdot från Odessa, hvilken säges vara egnad att kasta några ljusstrålar på Schamyls overksamhet: En son till Schamyl uppfostrades i Ryssland och anstaldes som ossicer vid ett ryskt regimente. Fadern önskade sonen tillbaka och vände sig till kejsar Nikolaus, hvilken för sonen uppstalde det alternativet att antingen anlaga kristendomen och stanna i ryska tjensten, då han skulle erhålla en furstes rang, —— 19 till ,Times, att den 18 befunno sig i de I I