Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1855, sida 2

Emellertid hafva de trenne dagar förflutit, hvilka residenten förbehållit sig och efter hvilkas förlopp han anmodat Boreus att återvända. Han hade användt hvarje stund han förmådde hålla sig uppe vid sitt skrilbord, och det syntes verkligen som om han icke mer tänkte på annat än att uppfylla det beslut han fattat. Sebastian hade flitigt bevakat honom och mötte Boreus med den underrättelsen, att hans onkel visat ett större lugn, än han hittills gjort allt efter den olyckliga händelsen, som första gången bröt det. — Ni ser der det redliga bättringsverkets kraft på menniskohjertat. Gudskelofs att det kommit så vida! — sade Boreus och tryckte Sebastians hand, hvarelter han glad och tillfredsställd inträdde i residentens rum. (Forts.)