Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1855, sida 3

Vetenskapens Vännersfrågor. (Forts. sr. n:r. 50.) IX 33. Finnes någon så kallad skaleller snäck backe; huru högt öfver hafsytan och på hvilken sida af närmaste urberg är den belägen, samt hvilka arter tillhöra de deri förekommande lemningar af snäck-, musseloch andra djur? 34. Förekommer någon yngre bergart, såsom kalkeller sandsten, innehållande petrifikater af djur, och hvilka arter äro dessa? 35. Hvilka namn har man på Tit. ort för de olika djurslagen ? Ovanliga dåggdjur. foglar, amfibier, fiskar. krustaceer. maskar, blotoch stråldjur anhåller Sekt. få sig tillsända, då, om så önskas, upplysningar om deras natur och namn, såvida sådant år bekant, skola meddelas. Såsom af stor vigt bir ihågkommas, att dag, tid samt hvad i öfrigt kan vara att anmärka noga utsättes vid hvarje observation, likasom att de föremål, hvilka insändas, åtföljas af sådana vidfogade anteckningar. Slutligen anhålles, att om något anmärkningsvärdt för öfrigt skulle förefalla, sådant benåget blifver antecknadt och inberåttadt. (Upplysningar i ofvanskrefne ämnen torde benäget ingifvas till hufvudmannen för den Zoologiska Sektionen, Intendenten 4. W. Malm). X. 1. Hvilken skiljaktighet i Bistockars tresnad. askastning och nya svärmars framalstrande har sorefunnits genom det nyttigare bruket att ombyta med kupans ställning, allt efter årstid, vind och väderlek, i stället att låta kupan stå i oförändradt skick hela sommaren igenom? Obs. Vid rönet häraf bör observatorn göra afse ende på de olika behandlade kupornas någorlunda närbelägenhet intill hvarannan, så att om han, t. ex., äger blott en enda kupa att observera hemma hos sig, den eller de andra kuporna böra stå hos grannen, der lokal-förhållanderna äro desamme som hos honom. Göres rönet olika år, så bör afseende fästas vid de olika somrarnes vegetation och förherrskande väderlek. 2. Iakttages någon bestämd ordning af bien. i afseende på placerandet af den hylsa, eller så kallad cell, som bebos af W:sen (hvilken hylsa vi veta igeukännes på sin utmärktare storlek framför de öfriga innevånarnes; och som består af en aflång tub, hängande lodrätt, och icke liggande horizontelt såsom de öfrige cellerne)? Befinnes nämnda hylsa efter regel närmare eller fjärmare från kupans ingång; på hvilken del af vaxkakan; i undra, celler yttre, smalare kanten, eller på kakans plattsidor? 3. Händer det någon gång i våra trakter att bien alls icke utflytta ur kupan, eller hvad vi kalla svärma? Hurudan har i sådant fall sommarens väderlek och vegetation varit? Hvilka andra ovanliga omständigheter hafva kunnat vålla nämnda missförhallande? 4. Hvilken är den vanliga tiden, då bien första gån2 2 3 . 2 gen på året svärma i våra trakter? hvilka blommor på marken och på träd samt buskar visa sig liktidigt, och huru lång tid förut hafva de första myrorna (som äro en af vårens budbärare) visat sig i den gamla stacken, uppkomma från sitt inunder densamma halda vinterläger?