Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1855, sida 2

ty det betyder Hollandare, och dessa äro här ganska så, och hvarest de sinnas ganska godt solk. Likval är en Dutchman mycket bättre ansedd än en Irisman(Irländare). En bland de största förolämpningar man kan säga en eYankee är att han är en Irishman. De senare göra också skäl härför, ty de flesta laglösheter och brott, som här ske, bedrilvas af Irländare, detta okunniga folk, som ledes och kommenderas blindt, såväl vid valförrättningar som annorstädes, af ett öfver dem allsmäktigt rådande katholskt presterskap. Detta senare bar här begagnat sitt inflytande i politiskt och religiöst afseende så, att de infödda Amerikanarne funnit det vara hög tid att med allvar mota och bekämpa dess inflytande. Det är katholska presterskapet och Irländarne som äro den egentliga skulden till alla de inskränkningar i emigranternas rättigheter, som nu äro i fråga. Också är ett af hufvudvilkoren för intrade i sällskapet Knovw Nothing, att icke vara katholik. Hvad penningeväsendet beträffar, så finnas här en sådan mängd banker, utan någon egentlig säkerhet, att deras antal är Jlegio. Och ingen vecka förflyter, hvarunder icke inhemtas att en eller flera sprängts, eller äro osörmögna att inlösa sina utgifna sedlar. Men hvad skall man göra? Taga deras sedlar måste man, guld och sillver kan icke fås. I medio af sistl. December månad måste man i Chicago betala 20 proc. öfver pari för att för goda, men fråmmande bankers sedlar få guld. Lägger jag mina pengar på kistbottnen, så om en månad äro de kanske icke värda en cent. Sätter jag dem in uti en bank, för att få ränta för dem, så, en vacker dag är banken bruten, och jag får hvarken kapital eller ränta. För att veta hvad slags penningar som äro goda eller icke, utgilves i Newyork, af en M:r Tompson, den 15 och siste i hvarje månad, en bank rapport, hvari upplyses hvilka banker som äro goda eller icke, och huru många procent de olika sedlarne äro under pari. Hvarje handlande, eller den som i öfrigt har någon försäljning, är forsedd med en dylik; men den ljelper endast till en del, ty på tiderna emellan, då hvarje ny rapport utgifves, inställa många banker sina utbetalningar. Utom detta äro sedlarne så illa gjorda, att de latteligen kunna förfalskas och esterapas. hvarsöre också en stor del af de cirkulerande äro falska. Och hvilka som äro det eller icke, det är minsann icke godt att utfinna, och aldraminst för en okunnig emigrant. Det är riktigt löjligt att se och höra huru personer springa omkring till hvarandra och vilja ombyta värdelösa sedlar, när underrättelse ingått att banI ken som utgifvit sedlarne är bruten, eller att sedlarne äro falska. Hvar och en vill blifva af med de odugliga papperslapparne, men någon måste dock behålla dem till slutet. Och vanligen blir det den oerfarne emigranten eller kulanterna och köpmännen skaffa sig, om möjI I I 38 se I arbetaren, som får göra det, emedan bankspeI I ligt, underrättelser i tid, då deremot arbetaren I ingenting vet, förrän han, med sedeln i hand, kommer och skall köpa det för hans lifsuppenalle nödvändiga, då han får det hugneliga svaret att den sedeln är icke värd a red cent. I Har jag i Sverge en riksdaler den ena dagen, så kan jag gömma den till den andre och vara saker på att få fulla värdet för den, men här I I I I säar det rent af en lycktrasl cm så sker. Nyligen upptäcktes sedlar i circulation, hvilka utgisningsort alldeles icke fins i Amerika och icke å något annat ställe heller; men detta oaktadt hade de gällt för goda en lång tid innan bedrageriet upptäcktes. Men nog härom. Det I sordrades andra insigter än mina att klart framställa alla dessa förhållanden i rätt dager. Jag vill endast säga, alt min öfvertygelse är, att Förenta Staternas bankväsende är det sämsta och bedrägligaste jag kanner. Och det ser nästan ut som det endast vore tillkommet, på det att den rike derigenom skulle få ett godt tillfälle att ockra på den fattige. Till kongressSen, nu församlad, äro ingifna flera olika förslager till ny banklag; få se om någon bättre än den närvarande blir antagen. (Forts.)