Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 mars 1855, sida 2

nånaders Strängt arbetslangelse. pastor HR YTAN MPE NN n3 — I Bref från Amerika, I (Dat. den 19 Jan. 1855.) (Forts. fr. gärdegsbl.) ö I. Om arbetarnes närvarande belägenhet i NordAme ikanska Förenade Staterna. I Enligt officiella underrättelser, meddelade i de förnämsta New Yorks-tidningar för Decem l ber månad 1854, hafva endast i New: Yorks I stad öfver 20,000 arbetare, till största delen I insödingar eller emigranter, som vistats der en längre tid, anmält sig vara utan arbete och utan utsigt att under de återstående vintermånaderna kunna erhålla dylikt. Dessa arbets: löse hafva hållit flera meetings, hvarvid ätskilliga beslut fattats, åsyftande förbättrande af deras stallning. Utaf dessa beslut vill jag endast här anföra ett moment, nemligen: Beslutadt: watt fattiga familjer, boende i staI den, hvilka äro oförmögne att betala sina hushyror, under denna härda tiden, icke skola blifva utvrakta utur deras hem af snikna hyresvärdar och deras agenter; och att en kommittö skall utnämnas för att bringa ofvansagde i verkställighet. Så vidt jag kan fatta, innebär detta, med andra ord, att de arbetslöse ämna med våld förskaffa sig hvad de behöfva, utan att så noga fråga efter eganderätten. Och om de af nöden bringas derhan, hvad skola följderna blifva? Till en början hafva arbetarnes kommittå nöjt sig med att af borgmästaren begära 500,000 5 af stadens medel, för byggande af bostäder för arbetarne, med det dubbla ändamålet att först skaffa de sysslolösa arbelarne arbetssörsjenst, och sedan att bereda dem sunda boningar och billiga hyror. De som ega något i New-York hafva naturligtvis blifvit uppskrämda, och man läser nästan i alla tidningar olika förslager huru nöden skall kunna bäst afhjelpas. Suhskriptioner pågå för insamlande af medel åt de fattiga; Barnum har anslagit en dags inkomst för besökandet af hans museum åt dem. Baler och förlustelser anställas å slersaldiga ställen för samma ändamål. Frivilliga gåfvor lemnas af många. Men detta oaktadt är allmänna meningen, att allt detta endast är palliativer, men icke någon radikal kur, och hvad som är värre, alt intet hopp är förhanden att tillståndet skall på länge kunna förbättras. Enligt tillförlitliga underrättelser hafva 12,000 emigranter, under loppet af året, från den 1 Maj till den I Oktober, återgått till Europa, i brist af arbetsförtjenst. Alla fattighus och försörjningsanstalter äro öfverfyllda. — New-Orleans tidningar underrätta, att lör närvarande cirka 5000 arbetare derstädes äro utan arbete. En dervarande läkare uppgifver i en rapport till stadens styrelse, att han en dag blef tillkallad att hjelpa en arbetare, som af förtviflan öfver den nöd han såg sig och sin familj lida, asfskurit halsen, och då fann, utom mannen, som redan aflidt, tvenne barn döda. Vid anställd obduktion utröntes att barnen dött af I brist och nöd. Mannen, som afhände sig lisvet, hade arbetat en längre tid å en större faIl brik, men i brist af arbe te tvenne månader förut blifvit afskedad. Han hade de bästa vitsord af fabrikens egare om nykterhet och arbetsamhet. — En New-Orleans-tidning, The Crescent, anförer under rubriken En emigrantsamiljs elände följande: Coroner MitI chel var just i begrepp att anställa en besigtning å en asliden person, då han af en polisuppsyningsman underrättades, att the Street Commissioner blifvit anmodad att från ett hus så Old Levee Street låta bortföra liken a! I tvenne barn; men då denne ditkommit, hade han i stället för tvenne barn funnit fyra döda och ett döende. Coronern och hans jury begåfvo sig till huset. Det var ett gammalt, bo salligt trevåningshus, bebodt af en tysk vid namr Albrecht, som uthyrer ensamma rum till emi granter. Då de inträdde i rummet der de dö da barnen lågo, berättar Coronern, var de den sorgligaste anblick han någonsin sett. rummet, uti hvilket icke det ringaste husgerå sanns, var en tysk familj, en man, en hustri och fem barn, hvilka sedan fem dagar bodd der, och voro ankomna d. 20 Nov. med skep I pet Ticonderaga från IIavre.Coronern oc!