Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1855, sida 3

IHLTA om VOÄUIET UMMTCSSC. Boston Post innehåller härom följande underrättelser: Vi erfara af mr Shaffuer, att hans resa till Europa företogs först och främst i ändamål att erhålla fullständig kännedom om de olika sätien att telegrafera och anlägga telegraflivier i gamla verlden, dernäst att undernandla med danska regeringen om uteslutande rättighet, under en tid af 100 år, att avlägga en linie öfser Grönland, Island, Feroarne och Danmark, samt slutligen äfven att söka utverka dylika medgifvanden i afseende på Norge, Sverige och Ryssland. Sedan ban erhållit dessa och liknande rättigheter, om h.ilka det är hans afsigt att försåkra sig, synes den lyckliga utgången af hans plan, att omgifva jorden med en elektrisk telegraf, icke län-re vara ett fantastiskt och outtörbart projekt. Den af honom åsyftade linien har han tänkt att stracka i sö jande ristuing: Den skal! utgå ifrån kusten af Labrador, hvarif:ån öfver till Grövland är en sträcka af omkring 500 engelska mil. Från landningspunkten på sistnämnda szälle skall linien gå under jorden rundt omkring Cap Farewell till en punkt på Östra kusten af Grönland, som är gynnande för underhafsförbindelsen med I-land. En underjordisk linie tvert igenom denna ö till dess östra kust skall förenas med en underbafstråd, som skall komma upp på Fe oarna och derifrån gå öfver till Norge, der den skall landa vid, eller i närheten af Bergen. Mr Shossberättar oss, att Grönlands . och de nämnda öarnas jordmån och klimat år väl, ja, tillochmed mera egnad för anläggning af telegraf än Förenta Staternas. Grönland har en stor mineralrikedom, och han antager att telegrafen skall komma att hafva ett stort inflytande på utvecklingen af detta lands ännu ej tillräckligt värderade hjelpkällor På hela denna linie skall icke blifva någon underhafsafdelning af större längd än 500 mil, och en förlust eller bristfällighet på en af afdelningarna skall göra den andra obrukbar. På en linie direkte från Island till Newfouadland skulle en inträffande bristfällighet på hvilket ställe som kelst, medsöra hela liniens afstannande. Från norska kusten är det bestämdt att leda linien till Christiania och derifrån utgreningar till Köpenhamn och Stockholm. Danska regeringen har åtagit sig att åvägabringa de behöriga förbindelserna med sastlandets och Storbrittanniens regeringar, och det blir derför icke nodigt att leda en tråd ifrån Feröarna till Shetlandsoch Orkney-öarna samt till norra Skottland. Efter öfverenskommelse med kejsaren af Ryssland ämnar man leda linien från Stockholm till Petersburg igenom Finland eller långs utmed dess kust. Genom anlärgningen af denna afdelning sättes Amerika i stånd att direkte korrespondera med Ryssland, och att sålunda tillvägabringa ett mycket innerligt förhållande emellan Czarens undersåter och Förenta Staternas fria herrskare. Frän Petersburg är det mr Shaffners mening att sträcka linien till Moskau, och der sätta den i förbindelse med de redan inom kejsardömet befintlige linierna; derifrån skall den gå till Kasan, öfver Uralbergen in uti Asien, öfver Orusk, Kolivan, Kausk, Oudinsk till Irkutsk tätt invid Baikal-sjön. Denna stad ligger i närneten af det stora thelandet i chinesiska aariariet, hvarifrån det ryska thset föres öfver land på vagnar. Handeln med detta th6, som skall vara det bästa i verlden, är högst betydlig, och det kan antagas, att telegrafen skall väsendtligt bidraga att föröka densamma. Från Irkutsh har man för afsigt att leda linien till Odotska hafvet, amtingen i nordlig riktning till Yakoutsk eller i sydlig långs Amur-sloden; derifrån långs kusten af Okotska hafvet till Jamsk och tvert öfver bugten till Cap Utkoloka jå Kamtschatka, samt derifrån ångs utåt de Aleutiska öarna till halfön Alaschka eller Cooks-sundet i Nordamerika. Från denna punkt skall linien löpa långs utåt Stilla hafvets kust till Oregon och söderut till San Francisco i Californien. Från San Francisco ämnar mr Shassner föra linien på andamål-enligaste vägen till Saltsjön, och derifrån till vestra gränsen af Missouri, der den skall skära den redan existerande afdelningen af California-linien, som för få år sedan anlades af bonom. Genom förbindelsen med de stora linierna i Amerika skall jorden således blifva omgifven af en sammanhängande och oafbruten elektrisk ström. I afseende på den del af detta stora verk, som rörer underhafsarbetena, bar mr Shaffner assoLierst sig med mr John W. Brett, som gjort utkast till och tyckligt uttört ofantiiga s rå kor af underhafsoch underJjordiska linier i gamla verlden. Fullbordandet af detia stora företag kommer att frambringa töljder, dem den menskliga inbillningskraften förgäfves söker att förestalla sig. Det skall sätta oss i stand att hafva daglig gemenskap med alla civiliserade nationer på jorden och med många mindre civiliserade; ty så snart som möjligt efter fullbordandet af den stora hufvudlinien, skola sidolinier utsträckas till Japan, Pekin, Nankin, Canton och andra orter i China. s Mr Shaffner hoppas, att vidmakthållandet af linien igevom Ryssland, både i Europa. Asien och Amerika blott skall möta få svårigheter. Vägarne äro goda och val underrållna; klimatet är mycket gynsamt för företaget, och med kejsarens biständ tror han att intet oöfverstiglgt hinder skall ställa sig i vägen. Öfver hela kejsareriket herrskar ett mycket fullkomligt utveckladt militärsystem, som skall lemna e beeyulig garanti emot de slags svårigheter och brister, som sjelfva den telegrafiska vetenskapen icke kan förutse eller kontrollera. Mr Snaflner har varit särdeles lycklig i sina underhandlingar i Europa, och hans ansträngningar bafva blifvit krönta med smickrande framgång. Litande på sin energi har det lyckats för honom, då det svigtat för de klyftigaste diplomater. Han berättar oss, att han hade ett väsendiligt element, som bidrog att befrämja och stärka hans sak och det var, att han var Amerikanare. H. M. Konungen af Danmark lät honom förstå att han ej skulle tagit förslaget i ösversägande, om det kommit ifrån en medborgare af någon annan nation. men att han endast i den tron, att det icke gafs några naturhinder, hvilka sätta en gräns för mr Shassners landsmäns geni och praktiska duglighet, beviljat de sokta patenterna. . LÅAU mot lika. En bagare köpte nyligen på torget af en bonde 8 marker smör. Som ban var mycket bekant med bonden betalde han genast smöret, och skickade till sitt hemvist; men der lät han väga det, och sann att det fattades i skålp. Då han af bonden begärde att återfå penningarne för hvad som brast i den uppgifna vigten, svarade bonden, att han dagen förut hos bagaren köpt 8 marker bröd, och hade användt detta, i brist på andra vigter, för att väga smöret; och att vigten på smöret och brödet var Lo 7 förceAt få äfvertvaa Sig om.