Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1855, sida 3

8. Vetenskapens Vänners frågor. 8 (Forts. fr. n:r. 43.) VII. Har handeln märkbart tilltagit? — har antalet af landthandlande ökats? — Hafva de handlandes vilkor synligt sörbättrats? — Hafva de höga priserna åstadkommit ökadt lif och verksamhet? — Bidraga landthandlande till en lättad afsattning af jordbrukets alster? Har sjöfarten tilltagit? — Har farkosters antal ökats? — Iilltager hågen för sjömannayrket? — Gör skeppsbyggeriet väsendtliga framsteg? — Förekomma osta associationer för större sartygs byggande? Har sisket i Synlig mån tilltag:t? — Har storsisket hlifvit söremål för betolkningens verksamhet? — År hågen för detta yrke i tilltagande? — Hafva dess idkare medel till redskaps anskaslande? — Äro de som idka fiske i allmänhet behållne? Har slöjdernas idkande tilltagit? — Är huseller sabriksslöjden öfvervägande? — UHvilka hu-slöjder sörekomma mest? — Finnas några nya dylika föremål för allmogens verksamhet? — Begagnar husslöjden egna råprodukter? — Arbetar den med egna förlager? — Arbetar den för andra emot betingad arbetslön? — Kunna de, som idka husslöjd, lifnära sig utan jordbruk? — Hvad inkomst kan den som idkar husslöjd, påräkna såsom inkomst för dag? — Finnes fabriker i orten och hvilka? — Sysselsättes dervid en större del af befolkningen? — Hvad utgör arbetslönen för man, qvinna eller barn? — Aro nya fabriker under anläggning? Huru äro kommunikationerna? — Åro vägarne sådane att större lass kunna sortskassas? — År sorslande af lass lönande? — Hvad betalas i forlön för parlass per mil? — Har den förhöjda skjutslegan höjt forlönen? — Är nedsättningen i forlön väsendtlig, då släda begagnas? — Äro de i orten befintliga vattendragen farbara? — Göres något för deras sarbarhet? (Upplysningar rörande ofvanskrefne ämnen torde ingifvas till hufvudmannen för den Merkantila Sektionen Grosshandlanden Sam. Warburg). VIII. Hvilka vilda växter förekomma inom Tit. ort, och hvilka af dem äro allmänna, sällsynta eller blott tillfälliga? Hvilka äro de vilda växter, som genom individernas talrikhet, växesätt eller storlek hufvudsakligen bestämma traktens vegetativa utseende? Hvilka äro de naturliga ängarnes beskaffenhet och de olägenheter af hvilka de måojl gen lida och hvad iakttages för dessas afhjelpande? Af hvad omfång och beskaffenhet äro skogarne, och hvad göres för deras värd och förkofran? Hvilken anses orsaken vara till den å vissa orter rådande skogsbristen, misshushållning, skogseldar, lokala inflytelser o. d., eller kan orsaken ligga i gällande författningar t. ex. skiftesstadgan, eller uppgifves någon känd historisk orsak dertill? Har å Tit. ort i mannaminne eller enligt rådande traditioner funnits någon större skogstillgång? Finnes inom orten några torfmossar och hvilken utsträckning och beskatfenhet ega dessa? Hvilka växtlemningar förekomma i dem, och i hvilken ordning befinna de sig lägrade? Förekomma äfven annorstädes (i berg och jordlager) några lemningar efter en försvunnen vegetation och under hvilka omständigheter?