Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1855, sida 2

dräng, som ej är stort klokare än konsumenten, såvida man nemligen:,ej är nog lycklig att vara personligen bekant med någon afgasherrarne eller ej är en skrikhals, som ej la ter herrarne vara i fred förrän man blifvit hulpen.— Med anledning häraf föreslår insändaren konsumenterna ,ett sätt, hvarigenom man möjligen för framtiden kunde förmå gasherrarne, att bättre än hittills afbjelpa de öfverklagade olägenheter, nemligen det enkla sättet, att taga bort gasometern och i dess ställe anbringa ett rör direkte från gasröret till det som i huset är sastadt vid gasometern,, hvarigenom man finge klarare lågor och derjemte lågor, som — intet kostade. Insändaren slutar med att yrka, att det vore bättre få ackordera om ett visst pris i ett för allt för hvarje låga, hvarigenom, gasometern blefve öfverflödig, men befarar dock att en sådan öfverenskommelse vore svår att få till stånd. Med anledning af hvad den ärade insändaren sålunda andragit torde vi få erinra, att hans sista förslag är -svårt att få till stånd-, just derföre att det är alldeles rasande och således lyckligtvis alldrig kan komma ifråga att bringa till verkställighet, en sak så sjelfklar, att vi förskona insändaren från att åhöra någon bevisning. — Hvad angår förslaget, att leda rör förbi gasometrarne, så är visserligen detta sätt -enkelt-, men bar den lilla olägenheten, att helt säkert bringa den, som kunde vara nog korttänkt att nappa på kroken, i en ledsam konflikt med Missgerningsbalken, som har vissa oangenäma bestämmelser för den, som tillegnar sig annans egendom. Det torde således ej va a skäl att tänka på detta ,enkla sätt., — Hv d slutligen gasometrarnes placering i kallrum anbelangar, så har man, till sörekommande af härmed förenade olagenheter, ej allenast den af insändaren uppgisna utvägen att sylla dem med sprit. utan kan ock använda den enklare, att ombona gssometrarne med sågspån eller dylikt, samt att vid inträffade starkare kö d uppvärma dem. I öfrigt har Red., rörande de under dessa ovanligt kalla dagar inträffade olägenheter med gaslysningen, olägenheter af hvilka vi sjelfva haft vår rätt kännbara del, på efterfrågan erfarit, att det egentligen är ett par omständigheter, som under förhållanden sådana som de närvarande mycket besvära gaslysningen i Götheborg. Den ena är broarne, öfver hvilka rören måst ledas, och der de icke kunna läggas så djupt, att de ej, oaktadt de äro på det sorgfälligaste omlindade, äro utsatta för den starka kölden. Härigenom kondenseras gasen, vattnet fryser till is och rören förstoppas. IIarigenom blir naturligtvis hela gasledningsnatet på andra sidan af en bro, der sådant inträffat, beröfvadt gas, om icke det mötes af ett rör ifrån någon annan bro, der I isbildning ej inträffat. — En hvar inser huru orimligt det under sådana förhållanden är att göra gasbolaget ansvarigt derför att gasen på ett och annat ställe icke tillströmmar. Det är gifyet, att bolaget måste göra allt hvad i dess förmåga står, att afhjelpa dessa olägenheter, då det ju är dess egen största förlust, att ingen eller blott en mindre qvantitet gas konsumeras. Vi hafva således ingen anledning att antaga att man behöfver , vara personligen bekant med någon af gasherrarne eller ock vara en skrikhals, för att, vid tillsägelse, erhålla handräckning från gasbolagets kontor, då någon bristfällighet i lysningen intradt, men det är gifvet att den ej alltid kan ashjelpas. Detta om de enskilta lågorna. Hvad den allmänna gaslysningen angår, så lärer den Starka kölden förorsaka betydliga svårigheter deri, att gaslysningsstolparne förstoppas genom rimfrost och is. Till förekommande häraf måste sprit ifyllas, hvilket under dessa dagar lärer gått till betydliga belopp. 18 man äro oupphörligt sysselsatta att vaka öfver de allmänna lågorna. Med dagens post erfar man, att gaslysningen i Stockholm på samma sätt lider af den svåra kölden, så att t. ex. på Blasieholmen man måst provisionellt uppsätta några lyktor med olja. Det tyckes vara skäl att man vid sina klagomål en smula besinnar makten af omständigheter, hvilka det ej står i mensklig förmåga att förekomma eller afhjelpa. I Aftonbladet har gifvit rum för ett bref, Som rörer tillsättningen af ett litet pastorat i Norra Westmanland, Hjulsjö, hvilket bref går I ut på att på ett lika oförsynt som försåtligt sdått nedsätta en af de sökande. Då en tid -. m