Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 februari 1855, sida 2

Å————— — HH behör af messing. kalla, stela, allegoriska sigurer, allt elegant och stort. Ni var med vid Waterloo, sade den franske officern. Ja, sade kapten Richard Doubledick, och vid Badajoz. Då han blifvit ensam, med ljudet af sin egen barska röst klingande i sina öron, satte han sig ned för att öfverväga: Hur skall jag göra? på hvad sätt skall jag säga honom det? På denna tid hade tyvärr många olyckliga dueller, hvilka hade sitt ursprung från det nyligen slutade kriget, egt rum; dessa dueller och frågan huru han skulle kunna undvika sin värds gästfrihet, voro de tankar, hvilka isynnerhet rörde sig i kapten Richard Doubledicks själ. Han satt ännu fördjupad i dem och lät den tid, under hvilken han skulle kläda sig till måltiden, gå förbi, då han utanför dörren hörde mrs Tauntons röst, som bad honom om det bref han medfört från Mary. Och sramför allt hans mor, tänkte kaptenen; hur skall jag säga henne det? Du skall knyta ett vänskapsband med din värd, hoppas jag, sade mrs Taunton, för hvilken han skyndsamt öppnat dörren, som skall ega bestånd för hela lifvet. Han är så högsint, så ädelmodig, Richard, att det ej kan slå fel att J skolen högakta hvarandra. Om han