Bröderna. Af förf. till Stael von Holstein, m. sl. (Forts. fr. N:o 34.) Under herdinnans leende glädtighet hade drottningens skarpa öga icke blundat; och det var tillfölje af de upptäckter det vunnit, som Kristina uppgjort den omtalade planen. Det var icke hatet mot de pligter äktenskapet ålägger, icke behaget af en frihet, utan band eller retelsen af spirans odelade makt, som bestämde hennes förhållande till prinsen; det var det qvinliga hjertats sårade känsla, och med rösten af dess hämnd förenade sig eggelsen af Radziejowskys ord till hennes besegrande. — Nå väll — sade hon vid sig sjelf. — Jag vill pröfva halten af eldstydarens profetior för att se om icke den konungsliga beslutsamhetens kraft äro dem öfvermäktiga och derefter bedöma hvad afseende jag har att för framtiden vid dem fästa. Utan att förlora ett ögonblick lät hon assarda sin befallning till Anna och försvann ur sällskapsrummet med Radziejowsky, af hvilken hon lät beledsaga sig yttre vägen till bibliotheket. — Se så, min kansler! — sade hon vid det hon började spatsera öfver golfvet. — Vi hafva nu gått för långt för att kunna taga ett steg tillbaka. Återvänd för att fullborda ert upp drag och kom ihåg att jag förlitar mig på er fiutlighet. Vid det Radziejowsky bugade sig för att aflägsna sig, varseblef han mot ljusskenet på bordet en liten glänsande punkt, som ådrog sig hans uppmärksamhet och, vid det han berorde den, lemnade en svart strimma på hans finger. Det var nystänkt bläck. För slug att förhasta sig, för bekant med hofränker för att tro att upptäckten af en intrig ligger gömd vid det första spåret dertill, samt van att bestämma sina handlingar efter högsta vinsten, lät Radziejowsky ingenting förmärka, utan drog sig mot dörren med den skyndsamhet, som drottningens otålighet kräsde. Vid den hastighet, hvarmed han öppnade den, bemärkte han att tapeten derbredvid rörde sig, hvaraf hans misstankar vexte, utan att han förstod hvartill de egentligen kunde leda honom. Emellertid hastade han till sällskapsrummen för att uppfylla