Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1855, sida 1

hafva låtit förblända sig af vår Hebes vackra ögon och det är af denna värdiga passion jag vill draga min fördel. Som ni sett visar han sig vid ett sorgset lynne. Den gamle pfalzgrefvens tillstånd, som tjenat honom till förevändning att infinna sig här, fordrar denna konsideration af en son, som lärt göra sig alla omständigheter till godo för att vinna opinionen Emellertid torde ni äfven hafva märkt att han understundom tycks söka ensamheten, och slår sig ned helt allena i kabinettet härintill. Nu vill jag der tillställa ett litet möte, i det jag låter tillsäga min vackra lektris att begifva sig dit för att afvakta mina besallningar. Under tiden samlar ni, genom edra lätta talgåfvor och er noga bekantskap med Polens alla angelägenheter, rikskansleren, gamle grefve Jakob, grefve Pehr, och så många af riksråderna ni ser omkring er person, invecklar dem allt djupare i edra ämnen och begifver er, vid ett gifvet tecken, såsom för att söka en afskild plats för ert lilla kotteri, med detta in i kabinettet. I detsamma inträder jag härifrån, och vi öfverraska alla den lille borgmästarn i det ögonblick han låter hänföra sig af sina varma känslor. Och jag vill väl se om jag icke från det ögonblicket skall blifva befriad från det odrägliga förespråkandet att taga honom till gemål. Under det drottningen talat, hade ett eget, tveksamt uttryck, som egentligen tycktes vara fullkomligt fremmande för åhörarens ansigte, vexlat derpå, och då han slutat uppstod några ögonblicks tystnad. — Hvad, Radziejowsky! — återtog drottningen. — Ni tvekar att bejaka min begäran? — Emedan ers majestäts önskningar af mig betraktas som lag, — svarade denne tankfull. — Godt! Jag litar således på er? — Och tecknet? — Gif akt på Bourdelot! Då han sätter den lilla blomman, hvarmed han leker mellan fingrarne i sitt knapphål, är stunden inne. — Bourdelot? — upprepade den stolte polacken med en ton, som icke dolde hur föga angenäm inblandningen af detta namn var honom. — Det är af Bourdelot jag skall erhålla mina instruktioner? Jag är er handtlangare då han är er förtrogne. (Forts.)