Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1855, sida 2

Kristina betraktade Anna med en min, som visserligen sisode förundran men icke hade någonting stuktansvärat. — Detta är oerhördt! — återtog den stolta surstinaan — I Och ers majestät kan icke lemna en sådan oförsynthet ostraslad. l i Men Kristinas eget högmod var alltför starkt, för att hon sscke skulle finna ett nöje i att qvasa andras, helst då det vexte henne så nära, och hon sade dersöre med detta lättsinne och I denna siatlighet som hon så ypperligt visste sammanpara i sitt sbemotande mot menniskor: I i — För hvad anklagar ni henne, Maria? Hon erkänner mina rättigheter och hon har velat befria oss ur en förlagen h shet. Hvad lsinner ni för ondt deri? ( Fruntimren sökte ester ett svar, men Kristina återtog: — Böra vi icke vara sjelfva gudarne tacksamma för en så god ersättning i vårt bryderi? Ni måste medgisva att dessa bruna blixtrande ögon, detta glänsande hår, denna hålla orunasa och dessa blomstrande kinder tillochmed bättre representera den olympiska skönhetens karakter än Maria Sophias seresiska utseende. Gref Magnus närmade sig nu drottningen och sade meal låg och ödmjuk röst: — Ers majestät kan icke tillåta en så underordnad person sersatta platsen af dess egen hofmästarinna. L — Ni har rätt, — svarade Kristina skrattande — Icke i i egenskap af föreståndarinna för mitt bol; men här hafva sjellva gudarne sallt utslaget. — Min gemål, och de öfriga af ers majestäts damer skola t vägra att visa sig tillsammans med denna flicka. I — Skola de det? Det vil. jag se. J — Jag vågar be ers majestat erinra sig den aktning de äro I skyldiga sin börd och äran att tillhöra ers n.ajestats närmaste s omgilning. s — Än sedan, min grefve? Röra de icke derför så mycket mindre förgäta dem som de äro skyldige min vilja? — Denna fest, hvarmed ers majestät värdigas hedra min broder och hans unga brud, skall alltid inom vår familj blifva betraktad som ett oskattbart minne af ers majestäts dyrbara nåd; derför vågar jag i tacksamhetens namn anropa ers mijestat att undanrodja inblandningen af en obehaglig hägkomst. Drottningen hann icke besvara denna gref Magni bön. innan en kammartjenare anmälde att kronprinsen anlandt till husvud