Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1855, sida 1

de blifva någon annans än den hufgudbanan bekostan de statens; men derjemte väl ökad kostnad afsärskild station, med der erforderliga särskilda byggnader, okomotwer och öfrig materiel, samt särskild pers nal föl den stora der sammanstötande varumängdens emottagmng, omlastorng och sortskassluing. Och kan man väl förbise, att Mariestad ar den enda hamn, som jernbavav emellan Örebro och Götheborg kommer att beröro; en hamn, som dock bereder banans förbindelse med den stora sjön Wenerns alla omeifningar; eller: vill man antaga dess begagnande onödigt derföre, att jecubanan passerar öfver Götha kanal, äfvensom, att den genom sitt sammanhang med Köping-Hults-banan redan får en kommunikation med Wenern? Det är duck val för de trafikerande å jerabanan ej blott frågan Ow en bryggplats, der man kan lossa och lasta, utau om en ost, der handelsrörelse kan bedrifvas; och Skaroborgs läns inuevånare kunna väl aldrig vänta sig ungot egentligt gagn af den flere mil från jernbanan uslassus Hults lastageplats, om ens Köpiug Hults-jernvagen naconsin niuner dit, som är mycket tvifvel underkastadt, och än mera att någonsin en bibana, derifran ull stambanan emellan Örebro och Götheborg, kommer till staud. Icke heller må man kunna förneka, afven oberakuadt nyssnämnda viguga kommunikationer med Weneru, behofvet för innevånarne i hela länet, men synnerligast i dess större öfra del, att på jernvägen kunna flytta sig säväl sjelfve till lånsresidenset, dit de ofta bafva ärenden, såsom till landshöfdingeewmberet, till lasarewtet, till bankarne, och de öfrige der lokaliserade institutioner såsom brandstods-bolags byråerne, m. m.: äfveosom ull handelsstaden, för sine produkters afyttrande och bebofsartiklars hemtande, att förtiga de manga ditoch dängående poster, åfvensom sångiranspoLlteu, hvilka alla till allmän lättnad och stateus kostoadsbesparing komma att begagna jernvägen; och man må ej iuvända, att allt detta afhjelpes med en bibana med sitt, oberäknadt densammas säsom förut sagdt, särskildt vallande kostnader, äfven dervid blifvande uppenall. På alla dessa skål kan jag ej annat än, för min del, tillstyrka den föreslagua sorändriogens uti norra åndan i allo fränträdande, med att vidblifva den en gäng aftalade banans passerande Mariestad, och derifrån i utstakad rigtning gående till Timmersdala, alldrohetst då den uppgisua förkortning i vägen, och derigenom besparande kostnad mäste helt bortsalla för den oundvikeliga bibanan och deraf blifvande ej obetydlig tillökning, i stället för minskning i kostnaden. När, sålunda, de för den föreslagna förändrade, eller S. k. raka eller Skara-banan, framställde egeutligen talande skälen, förkortning i vägens längd och minsknius af dess anläggningskostnad, på af mig adagalagdt säd, för norra delen af banan ej blott förfalla, utan, såsom visats. förändringen skulle leda till verklig ökning of både väglängd och kostnad, samt till synnerlig o ägenhet för länets innevånare och trafiken igenom banans aflagsnande från Mariestad; — och hvad södra delen angår, den förespeglade torminskving i hufvudbanans längd och kostuad skulle vålla en i stället vida större kostnad för okande längden af banan från Jönköping, och deremot fördelarne för länets (i sin helhet betragtadt) alla särskilde delar, äfven synes alldrabäst iakttagne med den en gång i sådan syftning, af komutterade för Westerbillings banan, föreslagna och af vederbörlige autoriteter förordade, samt af Kongl. Maj:t på förhand anvisade ledning, så återstår i min tanka endast fraga huru ida, efter den senaste undersökning för sjeltva utföringen af banan och dess framtida bestånd, nägra väsentliga fördelar erbjuda sig på denna väx emot på den andra. Men denna pröfning kommer ofelbart att af Kongl. Maj:t anfortros åt någon med