Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1855, sida 3

MARIESTAD den 3 Febr. Smyebrännerier hafva ter blifvit på ett par stallen upptackte, nemligen i Wilske härad vid d. 25 sistl. Jan. derstädes anställd undersökning. Redskanen togs i beslag å ena stället, under det den var i fullt bruk. På ett tredje ställe i kunde, oaktadt noggrannaste undersökning, redskapen ej tillrättasås men 2:ne större fyllda mäskkar påträffades. MALMÖ d. 1 Febr. I går på morgonen kl. nära 8 Syntes på himmelen mot norr en mycket stor lysande meteor; den var för ögat så stor som när fullmånen går ner och lyste nära 10 minuter. Den flyttade sig rakt fram utan att beskrifva någon båge och försvann omsider. IINKÖPING d. 31 Jan. F.d. guldsmeden Blomqvist, Som spelade hufvudrollen i det ryktbart vordna s. k. Silsvermålet, instalides för Rådhusrätten i Wadstena d. 22 d:s för underzående af ransakning om den mot I honom förekomna, särskilda anklagelsen att hafva innehaft och begagnat falska kontrollstämplar. B. vidgick denna anklagelse, och dömdes, för sin forbrytelse, till ärans förlust och tre års fängelse å fästning. Domen skall underställas Hofrättens ompröfvande och B. affördes hit till Linkoping. — Såsom en psykologisk märkvärdighet kan nämnas, att denne förbrytare, som I förut varit i yttersta grad fräck och hårdnarkad, numera blifvit så förändrad, att han med mycken ånger Sökt religionens tröst, i det att han d. 25 d:s i rådhusfångelset i Wadstena, på egen derom gjord onhålI lan, emottog Nativarden af stadens pastor, samt för ötrigt visat sig mycket angelägen att försona sig med alla de personer i staden, mot hvilka han i ett eller annat afseende felat, och dem han d-rföre kallat till sig, för att göra dem afbön och erhålla deras förlåtelse. HUrRVGÖSAND d. 25 Januari. Ifrån Kronolänsmannen i Grundsunda har till Konungens Besfallning-hafVande ingått rapport derom, att den 14 dennes kl. 4 och 40 minuter e. m under stilla och lugnt väder, åskan gått så starkt, i rigtning från Nordvest till Sydost, att fenstren i flere hus dallrat af knallen. Som bölden sedermera betydligt tilltagit, vill man, med tillämpynins af ett i orten gängse ordspråk, Vär åskan oåår till hafs, blir det kallt. förespå sträng vinter. PITEÅ. Fian P. jala skrifves av man i början af förra månaden vid vintersägen a Muonio elf hittat först delar af en menniskokropp, sedan liket af en maånsperson med sär i hufvudskålen efter en yxa samt bada benen och ena armen vid handlofven afslagna, dessa delar ull största delen uppätna af hundar; ingen saknas i granuskapet hvarken på svenska eller den fioska sinar; man antager derföre gi sningsvis a t den döde och hans baneman varit finnar, stande på van dring uppåt landet, hvilka råkat i oenighet med hvarandra, hvaraf detta omkliga slut för den ena åstadkommits. — Från Luleå upplyses på flera vägar, att det myckna pratet om en högst lönande krutkommers, som några krutgubbar i Luleå skulle hafva drifvit mot hösten, varit bara tomt prat, möjligen föranledt deraf, att landsböfdinge-embetet, af ännu obekant anledning, befallte tullkammaren att taga allt krut i förvar, som anlände förl. höst, men hvilken befallning, efter erhållna upplysningar, återkallades; en korrespondent till Norrb.Posten påstår att Luleå köpmän, som hafva nära nog lika liten del i krutets omsättning, som i dess uppfinning äro alltför goda svenskar att vilja bjelpa ryssen till krut. HALMSTAD den 1 Febr. En smålänning, som, för inbesparande af den för passagen öfver stadens brygga stadgade afgift af 4 rst., i går i en olycklig stund tog sig före att nedanom densamma passera ofver den vumera isbelagda Nissaån, råkade dervid att plumpsa ned midt i den s. k. rännan. Han kraflade sig dock lyckligtvis upp igen, och återkom till staden som en annan riddare af den sorgliga skepnaden, ikladd ett fullständigt barnesk af is, eller också, om man så vill, lik en vandrande isstod. BELSINGBOGR. Hr Johannowitz med sällskap har här gifvit en serie föreställningar. Hr J lärer såsom lbonstnärkzej vara så oäfven, men hurudan karl han i öfrigt är, gissar man lätt, då man läser följande uppsats i ett af Öresundspostens sednaste n:o, under rubrik: Resepass ull or JOhannowitz. Under den representation, Som nämnde herres sällskap i Måndags gaf, blef publiken på ett obehagligt sätt störd af klagorop utifrån, och då man skyndade ut, sann man hr Johannowuz misshandlande en ar sällskapets qvinliga med lemmar, derföre att hon stängt theaterdörren åt gården. oaktadt denna dörr vanligtvis stänges under representationen, hälst då det, som nu, var särdeles kallt Med spotsknet afvisade hr J. dem, som sökte laga den stackars qvinnan i försvar. Detta var första och enda gängen hr J. uppträdt på harv. theater. Rolen var något simpel, och vi undra ofver att de ut. märkt skickliga medlemmarne af sållskapet kunna beIvama sig att hafva en direktör, som visar sådan misskturng ej allenast mot svaga qvinnor, ur stånd att orsvara sig, utan äfven mot en publik, som hedrat epresentationverna med fulla hus. Hr J. larer äfven hå andra orter gjort sig känd för öfversitteri mot sitt ällskap, bvadao man väl bädanefter kommer att se ipp med mannen, som ock i anledning af nämnda )edrift blef utvisad från ett offentligt stalle, hvarest dan sedermera infunnit sig. I