Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 februari 1855, sida 1

e l Bröderna. Af förf. till Stael von Holstein, m. l. Ä (Forts. fr. N:o 29.) — Du har felat, så har du sjelf tillstått, men din ålder, ditt kön, din oförfarenhet och din oskadlighet hafva ursägtande talat till mitt hjerta. Då rättvisan och den oestergisliga vördnaden för majestätets helgd hafva tvingat mig att låta straffet gå öfver brottslingen, bjuder mig deremot den kungliga nåden, der det kan ske med bibehållande af dess värdighet, att lindra det hjerta som blifvit såradt, och det är det jag vill låta dig erfara. Du är icke van att tjena, säger du. Men du vet icke hur liten möda de tjenster kosta, hvilka en drottning fordrar. Öppna en af böckerna der på mitt bord och läs för mig! Anna såg först på den ena, så på den andra och frågade: I hvilkendera? Typhon ou la Gigantomachi, par Scarron? Königliche Schvedische in Teutschland geföhrten Kriege? eller Een lijthin under vijsningh aff Svariges Laag om sreleis enkior och jungsruer, som theras frälst esster thet 22 Cap. i KonungaBalken förvärka kunna? — Ja så! — sade drottningen — Du är äfven bekant med fremmande språk. Jag trodde icke att man i Kalmar gaf sina borgardöttrar så mycken lärdom. — Det ena var hvardagsspråk i mina fosterföräldrars hus, och det andra ... Jag tror nästan att det var mitt modersmål, ty jag kan icke påminna mig när jag först började lära det. — Du är således icke född i Sverge och icke uppfostrad af dina egna föräldrar? — Nej! — Och Anna berättade nu det dunkla minne hon egde om sin barndoms första dagar, samt den fullkomliga okunnighet hvari hon var, om deras upprinnelse. Drottningen lyssnade uppmärksamt och sade då Anna slutat: — Från och med i dag är du kallad att vara min föreläserska. Anser du denna tjenst vara dig för besvärlig? Anna såg med stora ögon på drottningen. Hur olika var ej den Kristina som stod framför henne i dag emot den hon sett aftonen förut? De stora ögonen lyste med mildhetens glans och