Onsdagen, men tror ej att de kommit längt, utan att de ligga utanför Nidingarne. Man kan nu gå och köra öfver allt mellan öarne. — Götha hofrätt har, på ansökan af hå radshöfdingen D. Asplund, beviljat honom 14 dagars tjenstledighet från och med den 29 sistl. månad, samt förordnat vice häradshöfdingen F. M. Colliander att under tiden förvalta domare embetet i Askims, Östra och Vestra Hisings samt Inlands Torpe och Södre häraders domsaga, äfven betraslande handlaggning af ågodelningsrattsärenden; samt berattigat vice häradshöfding Colliander att, jemväl efter utgången af sagde tid, afsluta Inlands Torpe härads lagtima ting, som börjas den 2 nästk. Februari. De ollentliga föreläsningarne vid Lunds akademi skulle åter porjas i förrgår den 1:e dennes. — Från Piteå skrifves d. 20 d:s: Denna vinter hafva Lapparne i större mängd än vanligt nedflyttat med sina hjordar till kustlandet. Förlidne vecka afmarscherade ett större antal renar, man uppgifver 4 å 5,000, öfver isen helt nära staden till Pitholmshed. För den vid dessa ståtliga kreatur ovane förefaller anblicken af en storre hopträngd massa, som, ju bistrare kölden är desto högre reser sina hufvuden, ganska vacker. I sammanhang härmed må nämnas att i Stensele Lappmarkssocken af westerbottens län vargarne, i stora hopar af ända till 20 stycken, skoningslöst förfölja och ihjelrifva de försvarslösa kreaturen, dem de anfalla, oaktadt Lappmännen med sina hundar valla hjorden. Afven för menniskor, som med hästar färdas der i trakten, är faran ganska stor. — I Svenska Tidningen har åter en besynnerlig insändare uppträdt, förordande på det ifrigaste iaktiagandet af en fortfarande obetingad neutralitet å Sverges sida och användande ö derför bland annat sådana skäl, som det, att det skulle vara vådligt för Sverge, om Rysslands sjömakt så försvagades, att denna makt ej längre kunde medverka, att upprätthålla handelns och sjöfartens frihet på de norra farvattnen, hvarigenom Sverge skulle utsättas för faran att prejas af England., En insändare i Aftonbladet har uppträdt temligen skarpt emot dessa och andra dylika utgjutelser af den Sv. Tidningens neutrala ins., och slutar med följande ord: sFrån sundet till lappmarken gläder sig Sverge öfver Bomarsunds fall och öfver hvarje förlust Ryssland gör. Hvarföre? Jo. derlöre att hvarje svensk inser att Rysslands makt står hotande öfver vårt sjelsbestånd. Svenska nationen är således ej neutral; detta är ett obestridligt faktum. Men en del af nationen, den ojemförligt mindre, vill till hvarje pris bibehålla neutraliteten. Grundtanken hos detta: parti, förutsatt att det ej gillar Rysslands sak och önskar dess öfvermakt, är ingen annan än att i det längsta njuta af fredens vålgerningar, att uppoffra framtiden för stunden och åt efterkommande uppskjuta den strid som ovilkorligen snart eller sent forestår Skandinavien, om Rysslands öfvermakt ej krossas. Den större delen af nationen vill kriget derföre att det Cj ligger i svenskens lynne att sitta med svärdet i skidan när dess fördelar utkämpas, derföre att den blickar in i framtiden och will åt barn och barnabarn lemna ett tryggadt fadernearf, derföre att striden gäller mensklighetens högsta intressen.