Dagens postunderrättelser. Äfven i öfverhuset hade föreslagits ett misstroendevotum emot ministeren. Motionären var den bekante lord Lyndhurst. — Det är krigsministern, hertigen af Newcastle och icke krigssekreteraren som förklarat, att lord Raglan fått order att ur lägret bortvisa tidningskorrespondenterna. Redan lord Kussels afskedstagande hade verkat ofördelaktigt på sondbörserna i London och Paris. Från Wien skrifves till Vos. Zeit., att en tredje konferens ägt rum d. 24 Jan., vid hvilken Gortschakoff förklarat, att några vidare eftergifter, än de som intagits i konferensprotokollet för d. 7, icke voro att vänta från hans beherrskare, enär de innehöllo allt hvad kejsar Nikolaus kan bevilja, utan att träda sin kronas värdighet och ära för nära. Från Paris skrilves under d. 25 af Börsenhalles senast åt fredsförhoppningarne sig hängilvande korrespondent, att österrikiska kejsaren personligen skall hafva förklarat, att han genom ingenting i verlden skall låta afhålla sig från att deltaga i kriget emot Ryssland, i fall de d. 5 Februari begynnande underhandlingarne ej till d. I Mars ledt till något gynnsamt resultat. Frankrike skall hafva uppmanat Preussen att hastigt decidera sig, enär Frankrike för den händelse, att underhandlingarne i Wien åter skulle afbrytas, ej medgifver Preussen något längre uppskof. Det talas om möjligheten af ett krig vid Rhen och schweiziske generalen Dufour betecknas såsom den, hvilken under kejsarens öfverbe sal skulle leda detta fälttåg. LI dep. belge säger, att konferenserna i Wien skola öppnas de första dagarne i Feb. och att vestmakterna, Österrike och Turkiet dervid skola vara representerade hvardera af 2:ne ombud, så att det synes blifva en ordentlig kongress. Förnämsta ändamålet med denna kongress synes numera endast vara att gifva Österrike tid att rusta sig riktigt. Mobiliseringsfrågan bragtes inför förbundsdagen d. 22 Jan. af Österrikes ombud, Prokesch v. Osten. Preussens ombud motsatte sig mobiliseringen. De öfrige ombuden, med undantag af Hanovers, förklarade sig ej vara försedde med tillräcklige instruktioner. Af förbundsdagens beslut i denna fråga, heter det, beror det definitiva afslutandet al den i Decemberfördraget sorutsedda mililarkonven tionen emellan Österrike och vestmakterna. Det talades redan d. 25 Jan. i Paris mycket derom, att 80,000 man Fransmän skulle genom Schweiz, Italien och Österrike marschera emot Ryssland. Hertigen af Cambridge har d. 25 Jan. inträffat i Marseille. Prins Napoleon sades d. 12 skola hafva lemnat Konstantinopel för att begifva sig hem till Frankrike.